Ökad covid-19-testning är en viktig del av arbetet med att begränsa smittspridningen, både i Sverige och globalt. Det handlar här om testning för att påvisa pågående coronavirusinfektion. Detta för att kunna starta kontaktspårning och stoppa fortsatt spridning.
Resurskrävande covid-19-testning
Den vanligaste laboratoriemetoden för att upptäcka pågående infektion är ett så kallat PCR-test. Det går ut på att detektera RNA från viruset i prover från patientens näsa och svalg. Ett tids- och resurskrävande steg i denna metod är att extrahera och rena RNA-molekyler från proverna.
Forskare vid Karolinska institutet har nu utvecklat en förenklad testmetod utan detta steg. Forskarna menar att deras mer resurseffektiva metod gör det möjligt att skala upp covid-19-testning även på platser och i situationer med begränsade resurser. De har publicerat sina resultat i Nature communications.
– Vi började arbeta med frågan om en tillgänglig testmetod så snart vi såg utvecklingen i Asien och Sydeuropa, och innan situationen utvecklats till en kris i Sverige. I princip var vår metod klar redan i slutet av april och vi gjorde då alla data tillgängliga, säger Björn Reinius, forskningsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Han ledde studien som gjordes i samarbete med forskare vid flera andra institutioner på Karolinska institutet. Forskarna utvecklade en metod som helt kringgår steget att utvinna RNA från provet. Patientprovet inaktiveras först genom upphettning som gör att eventuella viruspartiklar inte längre är smittsamma. Sedan går provet direkt in i den diagnostiska reaktionen som kan detektera förekomst av viruset.
God träffsäkerhet
En viktig fördel med metoden är, enligt forskarna själva, en ny formulering av den lösning som används för att samla upp och transportera provmaterial som tagits från patienterna.
– Genom att ersätta provinsamlingsbufferten med enkla och billiga buffertformuleringar kan vi möjliggöra viral detektion med hög känslighet direkt från det ursprungliga kliniska provet, utan några mellansteg, säger Björn Reinius.
I studien jämfördes den nya diagnosmetoden med standardmetoder. Bland annat gjorde forskarna en analys av 597 prover från kliniskt diagnostiserade covid-19-patienter. De såg en mycket stor överensstämmelse mellan testresultaten med den nya metoden och standardmetoden. Den beräknade träffsäkerheten för den nya metoden hamnade på omkring 98 procent.
En första version av studien publicerades på preprintservern medRxiv. Björn Reinius berättar att studien redan då snabbt väckte stort intresse över hela världen.
– Tack vare den låga kostnaden och enkelheten i den nya metoden är den särskilt attraktiv på platser och i situationer med begränsade resurser men stora behov av att testa för covid-19, säger Björn Reinius.
Men han menar att metoden är användbar även i mer välbärgade länder, som Sverige.
– Jag skulle gärna se att man nyttjade det här testet även i Sverige, till exempel för billig periodisk testning av asymtomatiska personer för att eliminera smittspridning.
