Christina West är överläkare, barnallergolog och professor i pediatrik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hennes forskargrupp publicerade nyligen nya resultat om samband mellan antibiotikabehandling tidigt i livet och risken för allergi.
Forskarna såg att barn som fått antibiotika under sina första 18 månader hade högre risk för astma och eksem än andra barn. Studien ingår i befolkningsstudien Northpop och är publicerad i Pediatric allergy and immunology. Forskarnas hypotes är att det är genom sin påverkan på barnets tarmflora som antibiotikabehandlingen ökar allergirisken.
Leder forskargrupp i Umeå
Allergier, antibiotikafrågor och tarmflorans betydelse är hälsofrågor som intresserar många och som även vanliga medier gärna belyser. Christina West har den senaste tiden därför fått ge en hel del intervjuer om den aktuella studien.
– Det är roligt, säger hon om den mediala uppmärksamheten.
– Att sprida kunskap och kommunicera våra forskningsresultat är en viktig uppgift för oss forskare som man absolut inte ska hoppa över.
Christina West leder en forskargrupp på sju personer inklusive henne själv vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Hon leder också tillsammans med en kollega den stora befolkningsstudien Northpop. Där samarbetar forskare vid Umeå universitet och vården inom Region Västerbotten för att undersöka risk- och friskfaktorer för vanliga sjukdomar hos barn.
Bättre behandlingar är målet
Hittills har 7 000 familjer tackat ja till att medverka, målet är att komma upp i 10 000. Forskarna följer barnen från graviditeten till sju års ålder. Det sker bland annat genom att föräldrarna återkommande fyller i frågeformulär där de svarar på frågor om barnets kost, hälsa, tillväxt och utveckling. Dessutom tas blodprover och saliv- och avföringsprover på barnet vid några tillfällen. Genom provanalyserna kan forskarna följa hur barnets immunsystem utvecklas.
Christina West hoppas att befolkningsstudien ska ge många intressanta svar om det som är den röda tråden i hennes forskning – hur olika omgivningsexponeringar tidigt i livet påverkar utvecklingen av allergi och astma.
– Det ultimata målet är förstås att få fram bättre behandlingar och biomarkörer som kan hjälpa oss att hitta riskfamiljer och utveckla bättre förebyggande insatser.
Söker kunskap om matallergier
Ett av hennes många forskningsspår handlar till exempel om matallergier. Inom Northpop kartlägger forskarna hur vanliga olika matallergier är bland små barn, vilket ingen riktigt säkert vet i dag. De större studier som gjorts bygger oftast på föräldrars rapportering och i sådana studier finns inte sällan en överrapportering av allergier hos barn. I Northpop använder forskarna därför i stället standardiserade diagnosmetoder som bygger på så kallade provokationstest. Det är en personalkrävande metod där barnet under kontrollerade former får inta små mängder av det allergimisstänkta livsmedlet. På detta vis räknar forskarna med att kunna få mer pålitliga resultat.
Samtidigt driver Christina West också klinisk forskning om nya behandlingsmetoder mot matallergier hos barn. Det handlar om det som kallas allergenspecifik oral immunterapi där barnet under lång tid får små doser av det allergiframkallande livsmedlet. Målet är att vänja immunförsvaret vid det allergiframkallande ämnet och minska risken för svåra allergiska reaktioner.
Oral immunterapi viktigt spår
När det gäller jordnötsallergi finns i dag ett godkänt läkemedel som sedan några månader även ingår i läkemedelsförmånen. Och standardiserade terapier för flera andra vanliga allergiframkallande livsmedel befinner sig i olika stadier av forskning och utveckling. Christina West leder exempelvis en multicenterstudie där forskare studerar oral immunterapi som behandlingsmetod mot mjölkallergi.
– Oral immunterapi är ett väldigt lovande fält och skulle kunna bli lite av en revolution när det gäller behandlingen av matallergier, säger hon.
– Samtidigt är det vanligt med biverkningar inklusive anafylaxi, så rekommendationen är att behandlingen ska genomföras i kliniska studier eller vid specialiserade centra.
Fastnade för immunsystemet
Intresset för immunsystemet har funnits med Christina West ända från starten på forskarkarriären. Den började när hon under specialistutbildningen till barnläkare fick erbjudande om att arbeta med ett forskningsprojekt. Projektet handlade om kostbehandling med det som brukar kallas hälsosamma bakterier för att påverka mikrobiotan, tarmens bakterieflora.
– Det här var i slutet av 1990-talet och man visste då ännu mindre om mikrobiotan än idag. Det var ett nytt spännande område så jag tackade ja.
År 2008 disputerade hon med en avhandling som visade att det verkade gå att minska eksemrisken hos barn genom att ge dem probiotika (tillskott av ”goda tarmbakterier”) under avvänjningen från amning.
Mikrobiotaforskningen påverkade även hennes vägval som barnläkare där hon bestämde sig för att subspecialisera sig inom barnallergologi och -immunologi.
– Det var inte alls tanken från början. Men ju mer jag grävde i det som var känt och okänt om immunsystemets mekanismer och funktioner, desto mer fast blev jag, säger hon.
Finns få evidensbaserade råd att ge
I dag har mikrobiotan blivit ett hett forskningsområde. Tarmfloran är dessutom i fokus för en hel del både mer och mindre väl underbyggda hälsoråd som ibland får stor spridning.
– Det kan vara frustrerande att se hur olika obevisade och kanske felaktiga råd om att optimera sin tarmflora sprids. Råden är ofta väldigt förenklade. I själva verket vet vi inte så mycket ännu om mikrobiotan, vi är fortfarande bara i början.
Föräldrar till barn med svår allergi ber ibland om förebyggande råd när ett syskon väntas. Men, säger Christina West, de evidensbaserade råd som finns att ge om att förebygga allergier är ännu få. Två pålitliga råd är i alla fall att undvika rökning och onödig antibiotikabehandling tidigt i livet. Det är också bra, förklarar hon, att föda vaginalt om möjligt eftersom mammans tarmflora då överförs till barnet och ger ett allergiskydd.
– När det gäller kosten brukar jag förklara att barnet bör äta balanserat och varierat och att man inte ska undvika att introducera några specifika livsmedel i spädbarnskosten. Förr uppmanade man föräldrar att undvika vissa livsmedel till små barn för att man trodde att det ökade allergirisken. I dag visar ett stort antal studier att det är precis tvärtom.
Christina West gillar att kombinera flera roller
Hennes tjänst hör delvis till Umeå universitet och delvis till regionen och universitetssjukhuset. Hon delar sin yrkesvardag mellan forskning, undervisning och jobbet som barnläkare.
Att kombinera läkar- och forskarkarriärerna med varandra har gjort att båda tagit längre tid än om hon hade fokuserat på en bana. Det var särskilt tydligt i början när hon samtidigt också bildade familj och fick sina två söner (i dag 19 och 21 år).
Men ”snabbt är inte alltid bäst” säger hon och förklarar att hon skulle välja exakt samma väg igen om hon fick en ny chans. Hon gillar både att jobba kliniskt och att forska och vill inte vara utan någon av dem.
”Man måste brinna”
För att trivas med forskarrollen krävs det uthållighet och passion, säger hon:
– Man måste verkligen brinna för projektet för det kräver blod, svett och tårar under så många år. Det är inget åtta-till-fem-jobb och det är inte alltid man får de resultat eller forskningsanslag man hoppats på. Och mycket av jobbet består också av pappersarbete med anslagsökningar och administration som inte är särskilt spännande.
Men när är forskarjobbet som roligast då?
– Det roligaste är att formulera frågeställningar. Att titta på nya problem och försöka hitta sätt att lösa dem, att ge vår lilla pusselbit till kunskapsbygget. Och så har vi ju förstås analysfasen, när data är insamlade och man kan börja se resultat och slutsatser ta form. Det är vansinnigt spännande!
