Emmanuelle Charpentier har liksom den andra av årets Nobelpristagare i kemi, Jennifer A. Doudna, genom åren fått en rad vetenskapliga priser för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9. Det är inte länge sedan Emmanuelle Charpentier gästade Stockholm för att ta emot Scheelepriset som vartannat år delas ut av Apotekarsocieteten.
Under ett par novemberdagar i fjol dagar medverkade hon både vid ett vetenskapligt möte med unga forskare (Young scientists day) och Scheelesymposiet. Vid Scheelesymposiet delades priset ut av Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson.
– Det är lite annorlunda för en mikrobiolog och genetiker att få ett pris för läkemedelsforskning. Men det är också viktigt eftersom i början när jag startade min forskningskarriär var jag fokuserad på antibiotikaresistens och antibiotika, som var på verklig grundforskningsnivå och jag är glad att Crispr förde mig tillbaka till en del av forskningen med applikationer inom humanmedicin, sade hon då till Läkemedelsvärlden.
Gjorde upptäckten i Umeå
Under Scheelesymposiet belystes en rad områden där Crispr/Cas9 har stor betydelse. Bland annat pågår det forskning om så kallad xenotransplantation (transplantation av organ från djur till människor), inom växtförädling och om olika genetiskt orsakade blodsjukdomar där Crispr/Cas9 numera är ett behandlingsverktyg.
Emmanuelle Charpentier gjorde, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, sina revolutionerande upptäckter under sin tid som forskare vid Umeå Universitet 2009. Sedan 2015 är hon verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland där hon leder ett institut med fokus på forskning om patogener.
– Jag fortsätter den forskning jag har gjort under åren med mitt forskarteam där vi fokuserar på olika aspekter av mekanismer hos bakterier, sade hon i fjol.
– På så vis kan vi förstå mer om bakterieorsakade sjukdomar och kontexten av interaktioner mellan bakterier och människa.
