Debatt om kampen mot antibiotikaresistens
Antibiotika avgörande för cancervården
”Om vi inte agerar nu riskerar vi en framtid där även enklare infektioner kan bli livshotande och där cancervården undermineras i grunden.” Det skriver Ulrika Årehed Kågstrom, generalsekreterare för Cancerfonden, och efterfrågar tre regeringsbeslut mot antibiotikaresistens. Foto: Klas Sjöberg/Cancerfonden, Istock.

Antibiotika avgörande för cancervården

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden, uppmanar regeringen att ta tre beslut mot antibiotikaresistens för att säkra cancervården.

25 nov 2024, kl 09:30
0

Annons

"Utan fungerande antibiotika skulle många cancerbehandlingar bli mycket riskfyllda eller omöjliga att genomföra på grund av infektionsrisken."

DEBATT. Antibiotikaresistens är en en avgörande utmaning som formar cancervårdens framtid.

Varje år får cirka 74 000 människor i Sverige en cancerdiagnos. Vad många kanske inte vet är att en av fem cancerpatienter behöver antimikrobiella läkemedel, AMR, som exempelvis antibiotika, under sin behandling. Det motsvarar nära 15 000 cancerpatienter per år – personer vars liv och behandling hänger på att antibiotikan fungerar.

Effektiva antibiotika är alltså en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att behandla cancer effektivt. Utan fungerande antibiotika skulle många cancerbehandlingar bli mycket riskfyllda eller omöjliga att genomföra på grund av infektionsrisken.

Antibiotika krävs i cancervården

Cellgiftsbehandling hämmar immunförsvaret, vilket gör patienterna sårbara för infektioner – särskilt under de första veckorna efter avslutad behandling.

För att skydda patienterna ordinerar läkare ofta antimikrobiella läkemedel under och omedelbart efter cellgiftsbehandling.

Större operationer innebär samtidigt en stor belastning på kroppen och skapar sår som kan hysa infektioner och sänker immunsvaret i veckor eller månader efteråt.

Vissa typer av cancer, såsom multipelt myelom och akut leukemi, kan inte behandlas alls utan antimikrobiella läkemedel.

Riskerar att underminera cancervården

En undersökning från Cancerfonden, som publicerades i maj 2024, visar att cancerpatienter hämtar ut tre gånger så mycket receptbelagda antibiotika som resten av befolkningen. Ett tydligt bevis på dess viktiga roll.

Sverige har länge haft en relativ gynnsam position i kampen mot antibiotikaresistens, men även här ökar resistensen om än långsammare än på andra håll.

Om vi inte agerar nu riskerar vi en framtid där även enklare infektioner kan bli livshotande och där cancervården undermineras i grunden.

Integrera AMR-perspektivet i cancerstrategin

Det finns ett antal viktiga pusselbitar för att Sverige ska ha ett fortsatt gott resistensläge och en god cancervård.

Cancerfonden uppmuntrar regeringen att realisera dessa tre förslag:

1. AMR-perspektivet måste integreras i den nationella cancerstrategin som nu revideras.  Antimikrobiella läkemedel är helt avgörande för en fungerande cancervård. Att revidera den nationella cancerstrategin utan att inkludera AMR vore att blunda för verkligheten.

Fortbilda läkarna om läkemedel

2. Tydliggör arbetsgivarnas ansvar för att tillhandahålla och möjliggöra kontinuerlig fortbildning för professionerna inom hälso- och sjukvården. Kunskap är vårt starkaste vapen mot antibiotikaresistens.

I Läkarförbundets senaste fortbildningsenkät uppgav endast åtta procent att de har goda möjligheter att ta del av för dem relevant information om nya läkemedel. Nästan lika illa är det när det gäller läkarnas möjligheter att ta del av relevant information om nya riktlinjer.

Det är oacceptabelt.

Möjligheten till kontinuerlig fortbildning är en förutsättning för att stärka både kunskapen om resistens och förutsättningarna för en säker och effektiv vård.

Följ slutenvårdens antibiotikaanvändning

3. Öka transparensen kring antibiotikaanvändning. Genom att inkludera uppgifter om slutenvårdens antibiotikaförbrukning i läkemedelsregistret kan vi bättre förstå och hantera resistensproblematiken.

På så vis skulle förståelsen öka för vilka konsekvenser resistensen har och vilken betydelse antibiotika har för de praktiska möjligheterna att bedriva en effektiv och patientsäker vård.

Därför behöver förslaget om detta i utredningen Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:5) realiseras.

Hotar inte bara cancervården

Antibiotikaresistens är ett hot som vi inte har råd att ignorera – särskilt inte när det gäller cancerpatienters möjligheter till säker och effektiv vård.

Men att motverka antibiotikaresistens är inte bara avgörande för cancervården utan för hela sjukvården och folkhälsan.

Ökad resistens gör infektioner svårare eller till och med omöjliga att behandla, vilket kan leda till stort lidande och höga kostnader för sjukvården.

Säkra den livsviktig cancervården

Antibiotikaresistens är en global utmaning som kräver insatser från fler aktörer – från politiker och vårdprofessioner till forskning och industri.

Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en framtid där vi både kan behandla infektioner effektivt och säkerställa att livsviktig cancervård fortsätter att rädda liv.

Låt oss visa att Sverige kan och vill leda vägen i kampen mot antibiotikaresistens.

 

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden och ordförande för Union for international cancer control (UICC).