Anne-Marie Fors Connolly och hennes forskargrupp vid Umeå universitet har tagit sig an den gigantiska uppgiften att bygga en ny databas med infektionsprover från hela Sverige. Målet är ett hälsodataregister som samlar alla både positiva och negativa provsvar från samtliga 24 kliniska mikrobiologiska laboratorier runt om i landet.
Umeåforskarna vill gå så långt bakåt som möjligt i tiden och sedan fortsätta att fortlöpande lägga till nya provsvar.
Ny databas ger forskningsmöjligheter
Anne-Marie Fors Connolly är docent, universitetslektor och ST-läkare i klinisk mikrobiologi. Under pandemin startade hon flera stora registerforskningsprojekt om covid-19 och sedan har hennes intresse för registerforskning fortsatt.
Den heltäckande databas som hon nu börjat bygga upp är ännu i ett mycket tidigt stadium. Den heter Critical microbes. Syftet med det Fortefinansierade projektet är att skapa helt nya möjligheter för forskning om infektionssjukdomar.
Genom att registrera alla provresultat om infektionsfall med bakterier, virus, svampar och parasiter bygger Anne-Marie Fors Connolly och hennes medarbetare en guldgruva för forskare.
– Det här kommer att göra att man inte bara kan förbättra diagnostik och behandling av infektioner utan också studera många andra frågor om infektionssjukdomar som är viktiga för enskilda personer och för samhället, förklarar hon för Läkemedelsvärlden.
Överblick saknas
I Sverige finns redan databasen Sminet som registrerar provsvar från de kliniska mikrobiologiska laboratorierna. Men Sminet täcker bara det 60-tal infektionssjukdomar som är allmänfarliga eller anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, och dessutom bara positiva provsvar.
– Det här gör att ingen egentligen har någon nationell överblick över infektionssjukdomar som helhet, säger Anne-Marie Fors Connolly.
Ett flertal mikrober som kan orsaka besvärliga utbrott ingår exempelvis inte i Sminet. En sådan är mykoplasmabakterien som på senare tid ställt till en hel del problem i Sverige.
Databas kan besvara många frågor
I databasen Critical microbes siktar Umeåforskarna på att registrera alla infektionsprovsvar från hela Sverige. Av integritetsskäl är provsvaren då vad som kallas pseudonymiserade. Det innebär att Statistiska centralbyrån skapar en kodnyckel där personnumret ersätts med ett kodnummer.
– Vi jobbar hårt med IT-säkerheten, framhåller Anne-Marie Fors Connolly.
Kodnumret gör att det går att samköra infektionsdatabasen med en rad andra register och hitta svar på viktiga forskningsfrågor.
Några av de register som det skulle kunna gå att samköra med är intensivvårdsregistret, dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret. På så vis kan man kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar bland annat folkhälsa och samhällsekonomi.
Morot för läkemedelsutveckling
Man kan också utvärdera olika behandlingsstrategier. Andra läkemedelsrelaterade möjligheter är att följa utveckling av antibiotikaresistens eller se hur vanligt det är att patienter med virussjukdomar får antibiotika trots att det inte hjälper mot virus. Anne-Marie Fors Connolly tror även att de nya forskningsmöjligheterna kommer att tydliggöra vilka nya läkemedel som behövs.
– Kartläggningar kommer att kunna visa behovet av bland annat antivirala läkemedel. Det kan bli en morot för att utveckla sådana terapier.
En som instämmer i detta är professor Niklas Arnberg vid institutionen för mikrobiologi, Umeå universitet. Han är en av initiativtagarna till insamlingsorganisationen Virus- och pandemifonden, där han även är generalsekreterare.
Virusfonden stöder projektet
Fonden arrangerade nyligen ett opinionsbildande seminarium i riksdagen och presenterade fem åtgärdsförslag för att förbättra vår beredskap inför framtida pandemier. Ett av förslagen är just att fortsätta stödja uppbyggnaden av den heltäckande nationella infektionsdatabasen.
– Det är en stor hämsko för både sjukvård och forskning att vi i dag saknar den överblick som ett sådant register kan ge, säger han till Läkemedelsvärlden.
– Jag tror att samhället bland annat kommer att kunna spara ohyggligt mycket pengar med hjälp av den nya kunskap som vi kan få.
Kan inte övervaka i realtid
Anne-Marie Fors Connolly samarbetar i projektet med danska Statens serum institut. Detta eftersom vårt grannland har databasen Miba som är en förebild för arbetet med det svenska hälsodataregistret.
Miba samlar sedan 2010 in de mikrobiologiska provresultaten från hela Danmark. En skillnad är dock att det där sker fortlöpande så att databasen hela tiden kan ge en aktuell lägesbild av infektionsläget i landet. Det gör att databasen kan användas även för smittövervakning.
– Det kommer tyvärr troligtvis inte att vara möjligt i Sverige eftersom det skulle kräva att samtliga 21 regioner ansluter sina laboratorier till databasen på ett enhetligt sätt, förklarar Anne-Marie Fors Connolly.
Hon räknar i stället med att samla in data från samtliga laboratorier en gång per år.
– Även om databasen därför inte kan användas för lägesövervakning i realtid så kommer den att kunna bli en värdefull forskningsdatabas som möjliggör nya vetenskapliga genombrott och bidrar till en evidensbaserad folkhälsopolitik.
