Brister på antibiotika är, som Läkemedelsvärlden vid olika tillfällen har rapporterat, ett återkommande problem i hälso- och sjukvården. Den sista veckan i december 2019 var till exempel 25 olika antibiotika restnoterade hos Läkemedelsverket.
– Antibiotikabristerna håller sjukvården sysselsatt, konstaterade Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, vid ett frukostmöte som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden arrangerade på tisdagen.
Brister på antibiotika ökar resistens
Frukostmötet ingick i seminarieserien om Kampen mot antibiotikaresistens. För förutom att antibiotikabrister drabbar patienter och ställer till problem för vården, riskerar de också att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens. När smalare, mindre resistenskänsliga antibiotika tar slut tvingas vården ta till bredare preparat som ökar risken för resistensutveckling.
Just brister på antibiotika är ett fokus för aktörerna inom den Vinnovastödda samverkansplattformen Platinea. Siktet är inställt på att bevara värdet av existerande antibiotika för kommande generationer. Inom för olika så kallade arbetspaket kartlägger aktörerna allt ifrån leveranskedjor till behandlingsregimer och identifierar förbättringsbehov.
Vid frukostmötet medverkade Platineas projektledare Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet, tillsammans med Håkan Hanberger. Den senare är förutom professor i infektionsmedicin och överläkare vid infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping även ledare för ett av arbetspaketen inom Platinea.
Vad beror bristerna på?
Enrico Baraldi och Håkan Hanberger presenterade vid fruköstmötet Platineas senaste rapport som handlar om varför antibiotikabrister uppstår. Rapporten identifierar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, hela 60 olika faktorer som kan bidra till svenska antibiotikabrister.
Av dessa lyfte Platineaföreträdarna i sin presentation några särskilt centrala problem. Ett är att priserna på antibiotika är låga i förhållande till deras stora värde för vården. Ett annat är att inköpen är uppsplittrad på 21 regioner och att det bland annat därför kan vara svårt för leverantörerna att i förväg veta hur stora volymer som kommer att behövas och när.
– Både mismatchen mellan värde och pris och osäkerheten om volymer och tider har en negativ effekt på företagens möjligheter att tjäna pengar. Detta bidrar till en låg lönsamhet som är en av grundorsakerna till bristande tillgänglighet till antibiotika på den svenska marknaden, framhöll Enrico Baraldi.
Andra viktiga grundorsaker är enligt Platineas analys ineffektiv logistik både praktiskt och kommunikationsmässigt och en svag samverkan mellan alla i systemet. Ytterligare en grundorsak är den globala obalansen i leveranssektorn – för tillverkningen av exempelvis vissa aktiva substanser råder monopolsituationer. Produktionen är koncentrerad till en eller ett fåtal fabriker, ofta i Kina eller Indien, och störningar där får stora följdeffekter.
Säkerhetslager på förslag
En åtgärd som Platinea föreslår för att minska antibiotikabristerna är att Sverige ska skapa nationella säkerhetslager för vissa utvalda antibiotika. Som Läkemedelsvärlden rapporterat anser Platinea att detta skulle vara ett av de snabbaste sätten att förbättra läget.
Säkerhetslagren skulle vara ett komplement till de beredskapslager som redan finns för krislägen. Det handlar helt enkelt om att skapa en buffert genom att ta in större volymer än i dag i leveranssystemet. Det finns olika idéer om var lagren ska placeras. En möjlighet är att placera dem hos någon av de två svenska läkemedelsgrossistföretagen.
– Jag är övertygad om att de flesta av de antibiotikabrister som i dag uppstår skulle kunna förhindras med hjälp av säkerhetslager, sade Håkan Hanberger.
AI-baserat datasystem diskuteras
En annan åtgärdsidé som Platinea diskuterar är att bygga upp ett nationellt IT-system som integrerar alla de olika leden och aktörerna i leveranskedjorna.
– Ett sådant system bör vara AI-baserat. På så vis kan det genom inbyggt lärande öka kunskapen om olika barriärer som bidrar till brister. Systemet skulle också kunna ge en samlad kunskap om vad vi behöver köpa in totalt sett nationellt, sade Enrico Baraldi.
– Detta skulle i sin tur bland annat ge läkemedelsindustrin ett stöd som de behöver för att uppskatta kommande efterfrågan och planera för den.
Många frågor återstår att lösa kring det tänkta IT-systemet. Bland annat vilka lagändringar som krävs och vem som ska vara huvudman för systemet.
– Men teknologierna för att skapa ett sådant system finns. Om man vill så kan man göra det. Detta är något som vi gärna vill få i gång en diskussion om för det behövs verkligen, sade Enrico Baraldi.
– Det här vore ett sätt att både öka transparensen och förbättra informationsflödet.
Snabbupphandlingar i kritiska lägen
Förutom nationella säkerhetslager och ett AI-baserat integrerat IT-system lyfte Platineaföreträdarna ytterligare ett åtgärdsförslag. De menade att Sverige skulle behöva en särskild mekanism för att kunna göra snabbupphandlingar av antibiotika i vissa situationer.
Det kan exempelvis handla om ett läge där svensk sjukvård ser en risk för ökat antibiotikabehov på grund av en annalkande epidemi. Ungefär som dagens covid-19-situation.
I sådana lägen skulle det enligt förslaget finnas mekanismer på plats för att snabbt identifiera vilka antibiotika vi nationellt kan behöva mer av. Dessa skulle sedan kunna snabbupphandlas och placeras i tidigare nämnda säkerhetslager.
