Samtidigt som Läkemedelsverket redovisar de senaste siffrorna kring läkemedelsbrister, gör myndigheten en reservation. Allt tyder på att det verkliga antalet restnoteringar är större än statistiken visar.
– Vi är rätt säkra på att det finns ett mörkertal beroende på underrapportering från vissa företag, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedel i användning.
Läkemedelsbrister måste anmälas
Sedan februari 2018 är läkemedelsföretag skyldiga att anmäla till Läkemedelsverket när de ser att ett läkemedel kommer att ta slut. Men fortfarande är det inte ovanligt att företag inte anmäler.
– Vi får ofta indikationer från vården och apoteken om läkemedel som inte finns att beställa trots att de inte står på vår restlista, säger Johan Andersson.
Även från industrihåll kommer kritik om bristande rapportering. Bengt Mattson, sakkunnig hos Läkemedelsindustriföreningen, Lif, håller med om att det är ett problem att många företag inte rapporterar sina restproblem som de ska.
– Det handlar om allt ifrån underrapportering om kommande och kvarvarande rester till att restnoteringar som blivit inaktuella inte tas bort. Det har till och med förekommit att ett avregistrerat läkemedel stått kvar som restnoterat, säger Bengt Mattson.
– Datakvaliteten i den tillgängliga informationen blir alltför dålig. Det är ett problem för alla som behöver denna information. Inte minst för vården och även för oss i Lif i vårt arbete för att analysera restproblematiken och försöka åstadkomma förändring. Vi behöver ha ett underlag med god kvalitet.
Bengt Mattson tror dock att det är ovanligt att företag medvetet struntar i att anmäla sina restnoteringar, men menar att många fortfarande inte prioriterar det.
– Rapporteringen kräver resurser och att man har interna rutiner för det.
Bättre rapportering av rester är, framhåller han, en viktig fråga för Lif.
– Som branschorganisation måste vi göra vad vi kan för att förbättra rapporteringen och höja kvaliteten på tillgängliga data. Vi arbetar i olika kanaler med information och opinionsbildning riktad till våra medlemmar.
Hoppas på ökat fokus
Det har diskuterats att införa sanktioner, som till exempel böter, för att öka pressen på läkemedelsföretagen att anmäla sina restnoteringar. Sanktioner anser dock Bengt Mattson är ett tveeggat vapen.
– Å ena sidan skulle det kunna vara effektivt för att öka rapporteringen. Å andra sidan finns en risk att företag i stället överrapporterar för att inte drabbas av böter, att de blir mer benägna att anmäla för säkerhets skull och sedan avanmäler om ingen restsituation uppstår, säger han.
Både Läkemedelsverket och Lif uppger att de kontinuerligt arbetar med informationsinsatser till företagen för att förbättra deras rapportering. En kommande förändring som de hoppas ska ge ordentliga förbättringar är den snart förestående introduktionen av restinformation på FASS.
– Genom att restinformationen syns under respektive produkt hos FASS så blir den väldigt publik, säger Bengt Mattson.
– Jag tror det kommer att ge hela frågan större fokus och öka företagens intresse av att bidra med så aktuella och kompletta uppgifter som möjligt.
