Brist på läkemedel prövas som asylskäl

Ett ärende i Europadomstolen för mänskliga rättigheter kan få betydelse också för svensk rättspraxis. Fallet gäller en ugandisk kvinna, svårt sjuk i aids, som nekats uppehållstillstånd i Storbritannien, något hon troligen inte heller fått i Sverige.

14 nov 2007, kl 10:29
0

Annons

Europadomstolen behandlar nu ett ärende som kan få betydelse för vilken betydelse tillgången till medicinsk behandling i utvecklingsländer ska ha när migrationsmyndigheterna beslutar om uppehållstillstånd.
? Om Europadomstolen anser att det är en omänsklig behandling som strider mot de mänskliga rättigheterna att neka en svårt aidssjuk kvinna uppehållstillstånd kan också svensk rättspraxis ändras, säger Björn Berselius migrationssakkunnig vid Migrationsöverdomstolen.
? Idag ska det vara synnerligen speciella skäl för att någon av medicinska skäl ska få uppehållstillstånd i Sverige. Generellt nekar vi om det finns tillgång till vård i hemlandet, att den är dyr eller mycket ringa anses inte som ett skäl att få stanna.

Det ärende som nu behandlas i Europadomstolen gäller en ugandisk kvinna som i slutet av 1900-talet sökte asyl i Storbritannien. Hon fick efter en tid diagnosen aids och hennes advokat menade, när man ansökte om uppehållstillstånd, att kvinnan riskerade att dö inom ett år i sin sjukdom om hon tvingades tillbaka till Uganda.
De brittiska myndigheterna nekade henne uppehållstillstånd med argumentet att det finns behandling för sjukdomen i Uganda, även om den inte kan jämföras med den i Storbritannien.

Efter att hennes fall vandrat genom det juridiska systemet i Storbritannien, med samma för kvinnan nedslående resultat, har hennes fall nu tagits upp i Europadomstolen.
? Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller som svensk lag och eftersom Europadomstolen tolkar konventionen har det betydelse, också för oss, vad domstolen kommer fram till i det här målet, säger Björn Berselius.
Europadomstolen förväntas komma med sin dom i början av nästa år.