Att landet saknar läkemedel mot sjukdomar diskuterar man ofta, men nu skapar även brist på desinfektion problem för sjukvården.
Nationell brist på klorhexidinsprit i olika styrkor är ett tydligt exempel på att också andra läkemedelsklassade produkter är helt nödvändiga för sjukvården.
Sjukvårdspersonalen, inte minst de som arbetar med operationer, är oroade eftersom klorhexidinsprit är en basvara.
Regionerna och vårdpersonalen drabbas av både extraarbete och tidsspillan på grund av den dåliga och svajiga tillgången på desinfektionsmedlet.
”Är en stapelvara i vården”
Sjukvården använder klorhexidinsprit som desinfektionsmedel vid många olika tillfällen.
Personalen använder klorhexidinsprit till allt från att desinfektera huden inför ett enkelt blodprov till förberedelser inför livsviktiga hjärtoperationer och implantatkirurgi.
– Klorhexidinsprit är absolut en stapelvara i vården. Det går åt flera tusen liter varje månad, säger Ioannis Ionnidis, överläkare och biträdande områdeschef för specialiserad vård i Region Örebro.
Enbart i Region Örebro konsumeras omkring 750 liter klorhexidinsprit i månaden.
Brist på desinfektion hotar operationer
Alla regioner utom en, alltså 20 av 21, tycker att läkemedelsbristerna är ett stort problem. Det visar en enkät som TV4 gjort.
Flera regioner som svarar på enkäten är oroliga över att brist på desinfektion leder till att operationer ställs in.
– Vi måste nog vänja oss vid att till och med såna banala produkter som klorhexidin tar slut, och de behövs ju för att man ska kunna operera, säger Jörn Schneede, vid läkemedelscentrum vid Norrlands universitetssjukhus, till TV 4.
Ransonerar till viktiga ingrepp
Bristen på desinfektion gör att regioner ransonerar klorhexidinsprit till de mest kritiska ingreppen. De skapar också utbyteslistor över alternativa desinfektionsmedel för olika behandlingar.
Klorhexidinsprit är oerhört viktigt eftersom den desinficerande effekten varar länge, jämfört med om man exempelvis använder etanol istället.
– Egentligen kan man inte göra någon operation utan klorhexidinsprit, i den styrka vi använder, som tar fyra till sex timmar eller mer. Men ska man ta ett vanligt blodprov räcker det med en tuss med etanol, säger Ioannis Ionnidis.
Det tar tid och är dyrt
Förutom att vården tvingas lägga tid på att jaga ersättningsmedel är det ibland betydligt dyrare, berättar Ioannis Ionnidis.
– Vi efterforskade andra leverantörer och fann en i Italien. Fast då var priset 300 kronor litern istället för de vanliga 38 kronorna litern, säger han och fortsätter:
– Förutom att de flaskorna kostade tio gånger så mycket så saknade de säkerhetsmembran. Då vet man inte helt säkert om flaskan redan är öppnad.
Infektioner är en risk
Förutom oron över att operationer måste prioriteras bort är fler infektioner en potentiell risk. En annan tänkbar fara är att felaktigt utförda desinfektioner hotar patientsäkerheten.
Vårdrelaterade infektioner, VRI, orsakar lidande för patienten och är kostsamt.
En enda vårdrelaterad infektion kostar i genomsnitt över 100 000 kronor, enligt Socialstyrelsens tidigare beräkningar.
– En infekterad höftprotes med allt som måste åtgärdas kostar bortemot en miljon, säger Ioannis Ioannidis.
Norsk fabrik är orsaken
Fresenius Kabi är, fram till nu, den helt dominerande aktören när det gäller att förse den svenska marknaden med klorhexidinsprit.
Desinfektionsmedlet är restanmält sedan fem månader tillbaka, från och med maj i år. Förhoppningsvis kommer det tillbaka i november.
Företaget vill inte att Läkemedelsverket berättar varför de inte kan leverera desinfektionsmedlet i listan över restanmälda läkemedel.
Däremot skriver företaget själva, i ett så kallat restbrev på sin hemsida, att orsaken är produktionsstörningar i deras norska fabrik i Halden.
Biocider är substitut
Regionerna kämpar för att hitta andra lösningar. Både Örebro och Stockholm har exempelvis köpt in klorhexidinsprit som inte är godkända läkemedel, utan så kallade biocider.
Biocider dödar eller kontrollerar skadliga organismer. De godkänns av Kemikalieinspektionen och inte av läkemedelsmyndigheter.
Ioannis Ionnidis berättar att de själva noga granskat så att biociden är säker.
– Samtidigt är det förstås tryggare med en läkemedelsklassad produkt som genomgått alla kontroller, säger han.
Läkemedelsverket beviljar nu också licenser för klorhexidinsprit, avsedda för Norge, som ska göra tillgången bättre.
Avslöjar en allvarlig brist
Bristen på klorhexidinsprit speglar en allvarlig svaghet i systemet, tycker Ioannis Ionnidis.
Han efterfrågar kraftfullare nationella rutiner vid bristsituationer eller kriser när det gäller vissa viktiga allmännyttiga läkemedel.
– Det kan handla om var läkemedel finns och hur det fördelas mellan regionerna.
”Vi måste ha det för att kunna operera”
Regionerna står också starkare tillsammans om de samordnar sina förhandlingar, påpekar han.
Nu slåss istället regionerna sinsemellan om att få köpa läkemedel.
Det är också en fråga om Sveriges beredskap.
– Oavsett om det är krig eller fred behöver vi klorhexidinsprit för att kunna operera, säger han.
