Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI är idag godkända i Sverige för behandling av depression, tvångssyndrom och paniksyndrom samt bulemi för Fontex och social fobi som är på väg att bli godkänt för Seroxat.
SSRI har också prövats vid en rad andra tillstånd som PMS, kroniskt trötthetssyndrom, anorexi, kleptomani, fibromyalgi, posttraumatiskt stressyndrom, med mera. För vissa av dessa indikationer finns kontrollerade studier men för andra bara fallbeskrivningar eller öppna studier.
? De indikationer som är mest aktuella av alla dessa olika tillstånd är PMS och dystymi, säger Björn Mårtensson vid psykiatriska kliniken på Karolinska sjukhuset. Där är effekten väl dokumenterad. Däremot har de studier som gjorts på till exempel fibromyalgi inte visat så bra effekt.
Dystymi är en mer kronisk form av depression. Det innebär att man varit nedstämd under en längre tid men inte tillräckligt sjuk för att anses lida av kronisk depression.
Gammal forskning till grund
Mycket av den forskning som ligger till grund för den kliniska utvecklingen för SSRI gjordes redan på 60-talet med de gamla tricykliska antidepressiva medlen. Man såg redan då att imipramin har effekt på paniksyndrom. Kunskaperna har alltså funnits länge, men det blev mer allmänt känt i och med SSRI-preparaten. De var lättare att pröva för olika indikationer eftersom de har mindre biverkningar. Däremot har man inte lika lång erfarenhet av läkemedel som har specifik noradrenerg påverkan.
Det gemensamma med klomipramin och SSRI är att de är starka serotoninupptagshämmare.
Vid paniksyndrom är effekten av SSRI väldokumenterad och här tycks de serotonerga preparaten vara klart bättre än de noradrenerga. I tillstånd med inslag av tvångstankar och tvångshandlingar finns ett stort antal studier som har visat att serotonerga preparat är bättre än noradrenerga.
Ångestsyndromen verkar också vara mer exklusivt serotonerga. Men nya studier antyder att noradrenalin kan ha en mer framträdande roll när det gäller ångest än man tidigare trott. Reboxetin, som är en ny selektiv noradrenalinåterupptagshämmare, har visat bättre ångestdämpande effekt än placebo och lika stor verkan som fluoxetin i kliniska studier.
Gemensamt för symtom som svara bra på serotonerga medel är sänkt stämningsläge, ångest, ängslan, oro, dåligt självförtroende, blyghet, aggressivitet, irritabilitet och nedsatt impulskontroll. Anorexi har också nämnts liksom bulemi där Fontex är speciellt genom att det är det enda SSRI som har visats ge viktnedgång.
Oavsett diagnos så tycks symtom som irritabilitet och aggressivitet ofta svara bra på de serotonerga medlen. I Finland har man till och med prövat att behandla aggressiva våldsbrottslingar med SSRI.
En indikation för SSRI som har ökat på senare år är behandling av depression efter stroke och hjärtinfarkt. Där har man visat att SSRI också ökar patienternas förutsättningar att genomföra sin rehabilitering på ett bra sätt.
Samma sjukdomsgrupp?
Det är alltså ett mycket vitt spektrum av mänskligt beteende som har påståtts kunna påverkas av SSRI preparaten. Ångest och panik kan kopplas samman med många psykiska tillstånd där SSRI har effekt. En teori är att de olika tillstånden har en ångestkomponent som är gemensam. I USA finns förslag att gruppera en del av dessa tillstånd i ett spektrum för affektiva sjukdomar.
Man har också sett att olika tillstånd kräver olika stark serotoninpåverkan. Forskning har visat att det räcker med en tiondels standarddos av Anafranil vid behandling av PMS, medan man vid tvångssyndrom kan behöva gå upp extra mycket i dos. För SSRI-läkemedlen är dessa skillnader inte lika stora. Man vet inte heller varför effekten vid PMS kommer inom ett dygn när det vid depression kan ta flera veckor att få effekt.
Serotoninreceptorer finns i de flesta delar av hjärnan. Skillnaderna i behandlingseffekt har föreslagits bero på att det vid olika tillstånd är i olika delar av hjärnan som effekten utövas. Det skulle tyda på att alla dessa tillstånd inte är olika varianter av depression.