Marknadsföring av receptbelagda läkemedel direkt till konsumenter är både omfattande och kontroversiell i USA. Kritiker menar att det kan leda till överförskrivning medan andra menar att det är bra för områden där många patienter är underbehandlade.
En studie som publiceras i dagens utgåva av Journal of the American Medical Association (2005;293:1995-2002) baseras på fejkade patientbesök. Skådespelarna som agerade patienter gjorde totalt 298 spontana besök hos 152 olika läkare. De använde två olika scenarier; ett där de spelade patienter med allvarlig depression och ett där de hade mer diffusa symtom som trötthet, stress och sömnlöshet.
De följde också tre olika modeller för sina läkarbesök. Enligt den ena hade patienten sett TV-reklam för ett specifikt läkemedel (Paxil), i det andra hade de sett ett TV-program om läkemedel vid depression bad att få ett ospecificerat läkemedel och i det tredje sade de inget om läkemedel.
I gruppen som spelade allvarligt deprimerade skrev läkarna ut antidepressiva till 53 procent av de som nämnt Plaxil, till 76 procent av de som bara frågat om ett läkemedel vilket som helst och till 31 procent av de som inte efterfrågat läkemedel.
För de som angav mindre allvarliga symtom förskrevs 55 procent läkemedel när de angav Plaxil, 39 procent vid allmän förfrågan om läkemedel och 10 procent när de inte bad om läkemedel.
Paxil var det läkemedel som förskrevs till två tredjedelar av patienterna i den andra gruppen med mindre allvarliga symtom. Det är förvånande, menar forskarna, eftersom det kliniska underlaget vid dessa symtom är bristfälligt. Patienters önskemål har djupgående effekter på läkarnas förskrivning vid depression och beteendestörningar. Direktreklam kan ha stor inverkan på förskrivningen, potentiellt både stimulera till förbättrad behandling där det finns en underanvändning och leda till överanvändning, är slutsatsen av studien,
