Det finns bra förutsättningar i Sverige för att arbeta med en strukturerad uppföljning av nya läkemedel. Det konstaterar Läkemedelsverket i en rapport som lämnats över till regeringen. Inför rapporten har myndigheten tittat på olika modeller och projekt som idag används inom sjukvården och på vilket sätt dessa skulle kunna utvecklas.
En av de punkter som lyfts fram i rapporten är att det behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer som arbetar med uppföljning av läkemedel.
-Vissa delar bör landstingen ha ansvar för medan andra områden, som till exempel uppföljning av särläkemedel med begränsat patientunderlag behöver ligga på en nationell nivå, säger Nils Feltelius, projektledare på Läkemedelsverket.
I rapporten tar man också upp vikten av att ett beslut om strukturerad uppföljning ska fattas tidigt, helst redan innan ett läkemedel godkänns. Man skriver också att patienternas erfarenheter ska tas tillvara. Som exempel nämner Nils Feltelius kvalitetsregister och möjligheten att låta patienterna vara rapportörer av sin behandling som i många fall är individanpassad.
Med väl utbyggda register och en tydlig uppföljning tror Nils Feltelius att Sverige kan bli attraktivt för industrin.
– Många läkemedel som godkänns centralt inom EU har som villkor att de ska följas upp. Med en bra modell för uppföljning kan Sverige bli ett land som lämpar sig att introducera nya produkter i.
Läkemedelsverket konstaterar att det finns flera orsaker till ett behov av både ordnat införande och strukturerad uppföljning av nya läkemedel. En är just det faktum att nya behandlingar ofta är komplexa och individualiserade. Dessutom behövs uppföljningen för att säkra kostnadskontroll och för att få transparens vid prioriteringar i behandling.
Rapporten har tagits fram inför ramen med arbetet med den Nationella läkemedelsstrategin. Under våren 2014 slutförs också ett annat projekt inom Nationella läkemedelsstrategin som leds av Sveriges kommuner och landsting som fokuserar på hur ett ordnat införande av nya läkemedel kan gå till.
