Marknadsföringen av naturläkemedel och andra hälsoprodukter har länge haft en stämpel på sig som oseriös. I postorderreklam och numera allt oftare på Internet förekommer påståenden om medicinska effekter som genast medför att produkterna i lagens mening är att betrakta som läkemedel.
De oseriösa företagen kan snabbt uppstå, men lika snabbt försvinna igen – särskilt efter att Läkemedelsverket i brev påpekat att verksamheten strider mot lagen.
Naturläkernedlen har en egen instans som försöker staka ut gränsen mellan tillåtet och förbjudet i marknadsföring och reklam, HBN – Hälsobranschens granskningsnämnd. Det motsvaras av NBL, Nämnden för bedömning av läkemedel, som tillsammans med IGM, Informationsgranskningsmannen, bedömer reklam och information om "vanliga" läkemedel.
Ingen myndighet
Precis som sina motsvarigheter är HBN ingen myndighet, utan branschens egen organisation för att se till att reklam och marknadsföring är korrekt. Ett skäl är naturligtvis att branschen då slipper en granskande kontroll från offentliga instanser som Läkemedels- och Konsumentverket.
Eftersom myndighetskrav inte kring gårdar nämndens verksamhet kan de också göras mindre formell och mindr byråkratisk; den blir inte lika dyrbar i dri och kan lämna sina "domar" snabbare.
Det finns också en personallians mellar NBL och FIBN. HI3N:s ordförande, för detta ministern och hovrättspresidenten Carl-Axel Petri, är även vice ordförande NBL.
Förbundsjurist Lars-Olof Eklöf, som arbetar med näringsrättsliga frågor inom Svensk Handel, är föredragande i HBN. I nämnden ingår också professor Lars Persson (civilrätt, Stockholms universitet), docent Gunnar Persson (allergologi, Lund), farm dr Leif Bergendal (Sahlgrenska apoteket, Göteborg), nutrinionist Annika Rydelius Solström (Stockholm) och som företrädare från branschen Gustaf Lindewald (Anio/Semper).
Inte bara naturläkemedel
HBN granskar även marknadsföringen av frilistade naturmedel, vissa livsmedel, kosttillskott, kosmetika och hygienprodukter och andra varor som säljs med hälsoargument.
Utöver lagar bygger nämndens bedömningsregler på Konsumentverkets riktlinjer om marknadsföring av naturmedel och Läkemedelsindustriföreningens Regler för läkemedelsinformation, samt Hälsokostbranschens Leverantörsförenings Regler för information om hälsoprodukter.
Både företag och enskilda kan anmäla ärenden till HBN. Relativt nyligen knöts Håkan Tunön, docent i farmakognosi i Uppsala, till Hälsokostrådet. Hans roll är att initiera ärenden i HBN.
I granskningen kontrolleras att gjorda påståenden om naturläkemedel stämmer överens med den produktresumé som fastställts av Läkemedelsverket. Hur formuleringar görs i informationen är viktigt.
– Om ett påstående om en produkt kan uppfattas på olika sätt, måste varje alternativ tolkning vara korrekt, kunna styrkas och var förenlig med samtliga gällande regler, säger Lars-Olof Eklöf.
Ofta kan fällda formuleringar ge intrycket att de medicinska effekterna är större än den godkända indikationen. Sådana fälls direkt av HBN. För att komma förbi detta har företag försökt utnyttja de generösa tryckfrihetsbestämmelserna i Sverige. Genom kvällstidningarnas hälsobilagor sprids påståenden om naturläkemedel och andra hälsoprodukter som direkt skulle fällas av HBN.
– Men även om artikeln som sådan är skyddad, är det inte tillåtet att skicka ut särtryck av en sådan artikel. Även pressmeddelanden till tidningar kan anses ha ett kommersiellt innehåll och fällas, säger Lars-Olof Eklöf.
Nio av tio fälls
Nämnden har funnits sedan 1987, men först på de senaste åren har antalet ärenden vuxit i antal, efter det att branschen ökat sin aktivitet. Under det första halvåret 1999 har nämnden behandlat ett tjugotal anmälningar. De allra flesta anmälningarna slutar med kritik.
– I nio av tio fall fälls det anmälda företaget. Det fällda företaget måste betala en sanktionsavgift på 10 000 kronor. Man ska också bekräfta att den fällda reklamen inte används igen. Om så inte görs anmäls företaget till Konsumentverket, säger LarsOlof Eklöf.
Åt rätt håll
Cecilia Ulleryd, apotekare och verksam på Läkemedelsverket, har i flera år följt marknadsföring av naturläkemedel och frilistade naturmedel. På Läkemedelsverket sammanfattas dessa i beteckningen "Läkemedelsnära produkter".
– Det går åt rätt håll. De allra flesta företagen följer gällande lagstiftning och regler, även om det fortfarande finns en handfull företag som försöker tänja på gränserna. Grova övertramp förekommer numera enbart i enstaka fall, säger Cecilia Ulleryd.
– Det är vanligt att man hävdar att ett naturläkemedel är mer vetenskapligt dokumenterat än vad som faktiskt är fallet. Exempelvis åberopas generella studier som ett argument för en specifik produkt. Detta är inte tillåtet. Naturläkernedlens huvudsakliga indikationer bygger på traditionell användning och beprövad erfarenhet – inte på vetenskapliga studier, säger Cecilia Ulleryd.
Den nya läkernedelslagen 1993 innebar bland annat nya regler för marknadsföring av naturläkemedel. Okunskap om de nya reglerna var en förklaring till brister i marknadsföringen. Men företagen kan knappast skylla på detta längre.