Annons
FEM FRÅGOR TILL LÄKEMEDELSVERKETS MARIA FURBERG
”Borreliainfektioner måste tas på allvar”
Maria Furberg Foto: Örjan Furberg

”Borreliainfektioner måste tas på allvar”

Läkemedelsverkets Maria Furberg om myndighetens nya behandlingsrekommendationer vid borreliainfektioner.

25 jun 2024, kl 13:30
0

Annons
Bilden visar ett exempel på hur ett utslag, så kallat erythema migrans, efter ett ha blivit biten av en borreliasmittad fästing kan se ut. Utslagen kan se olika ut. Just det här kallar amerikanarna ibland för "bulls eye". Foto: CDC/ James Gathany

Bilden visar ett exempel på hur ett utslag, så kallat erythema migrans, efter ett ha blivit biten av en borreliasmittad fästing kan se ut. Utslagens utseende kan variera. Just det här kallar amerikanarna ibland för “bulls eye”.
Foto: CDC/ James Gathany

Lagom till att fästingsäsongen nu startar riktigt på allvar släpper Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer om antibitiokabehandling vid borreliainfektioner.

Idag har myndigheten ungefär 45 aktuella rekommendationer, varav en tredjedel handlar om infektioner.

Vilken typ av behandling myndigheten satsar på att göra rekommendationer kring beror både på var det behövs mer kunskap och vad sjukvården efterfrågat. Ofta handlar Läkemedelsverkets rekommendationer om infektionssjukdomar och hur man använder antibiotika.

Det handlar både om att sammanfatta den vetenskapliga evidensen för läkemedelsbehandling och fånga upp kliniska erfarenheter från specialister i sjukvården. Att utforma rekommendationer är ett tidskrävande och omfattande arbete, berättar Läkemedelsverkets utredare och specialistläkare Maria Furberg.

Tror borreliainfektioner blir vanligare

Maria Furberg är dubbelspecialist i allmänmedicin och i infektionssjukdomar. Hon är dessutom projektledare för myndighetens nya behandlingsrekommendation om antibiotikabehandling vid borreliainfektioner.

Varför tycker Läkemedelsverket att det är viktigt att sprida kunskap om borreliainfektioner just nu?

– Framförallt handlar det om att vi tror att det blir fler fall av borrelia i takt med att fästingar som bär på smittan breder ut sig, vilket gör att det kan behövas ny information. Borreliainfektioner är inte anmälningspliktiga, även om det har diskuterats om de ska blir det, säger Maria Furberg.

– Därför har vi ingen säker statistik, men vi uppfattar att smittan breder ut sig. Precis som fästingarna breder ut sig geografiskt så förekommer det nu fall i områden där man tidigare inte haft borrelia.

Sprider sig till nya områden

Idag kan man få borrelia i områden där man tidigare inte haft det, framförallt i nordligaste Sverige, berättar Maria Furberg.

– Därför är det viktigt att veta hur det behandlas. Man ska också komma ihåg att det är en lättbehandlad sjukdom, oftast används penicillin V, som ofta går under produktnamnet Kåvepenin.

Varför vill ni att hälso- och sjukvård och patienter uppmärksammas om borrelia?

– Vi vill att man tar borrelia på allvar. Ofta läker det ut av sig själv men i ovanliga fall kan obehandlad borreliainfektion få långvariga och allvarliga följder.

Borreliainfektion kan se olika ut

Hur vet man om man har en borreliainfektion?

– Den vanligaste diagnosen är erythema migrans. Då får man en ljusröd eller blåröd rodnad, ett utslag, i huden en till fyra veckor efter ett fästingbett. Efter en tid klarnar rodnaden centralt och antar en ringform, som långsamt växer i storlek.

– Sen kan utslagen ibland se lite olika ut, som att man får en hudrodnad som inte går över till en ringform eller som vätskande hudutslag.

– Får man ett sådant här utslag ska man söka sjukvård. Det antibiotikabehandlas, i första hand med penicillin V, i tio dagar. Prognosen är god, behandlingen är effektiv. Patienter med erythema migrans ska erbjudas behandling eftersom obehandlad borreliainfektion kan spridas och visa sig på annat sätt.

Kan orsaka hjärtsvikt

– Det finns också de som drabbas av sena symtom av borrelia som ibland utvecklas efter längre tid. Det handlar exempelvis om värk och svullnad i en led vilket kallas borreliaartrit, eller blåröda hudutslag på extremiteter, så kallad ACA eller Acrodermatitis chronica atroficans.

Obehandlad borreliainfektion kan även orsaka en slags försämrad elektrisk ledningsförmåga i hjärtat som kallas AV-block.

– Det är ett tillstånd som kan ge hjärtrytmrubbningar, svimning och ibland hjärtsvikt. Även om det är väldigt sällsynt är det bra att känna till. För då är det ju inte säkert att man kopplar ihop AV-blocket med att man blev fästingbiten för en tid sedan.

Borreliainfektion i nervsystemet

Sedan finns det något som heter neuroborrelios, vad är det?

– Det är borreliainfektion i nervsystemet vilket ofta orsakar nervsmärtor hos vuxna. Ibland kan ansiktet bli delvis förlamat, så kallad fascialispares, ofta i kombination med huvud- eller nackvärk.

För att kunna ställa diagnosen neuroborrelios behöver man ta prov på ryggmärgsvätskan.

– Den här typen av borreliainfektion behandlas med ett annat antibiotikum i tablettform, doxycyklin, som har ett bredare spektrum än penicillin V. Det går också går in i hjärnans vävnad bättre. Man kan också ge ett antibiotika som heter ceftriaxon intravenöst.

Ta bort fästingen direkt

Hur stor är risken att bli smittad av borrelia av en fästing?

– Det är ovanligt. I studier får 2-3 procent av de som blir bitna av en fästing borrelia, i verkligheten är det nog ännu mer sällan.

– Men det är bra att veta att man bör kontrollera sin kropp en gång om dagen om man rör sig i områden där det finns fästingar. Undersök hela kroppen och kom ihåg områden som bakom öronen, hårbotten, knän och ljumskar.

– Ta bort fästingar du hittar direkt. Fästingen har smittan i sitt maginnehåll och det tar minst ett dygn innan smittan överförs, avslutar Maria Furberg.

Viktigast i de nya rekommendationerna

Här är huvudbudskapen i Läkemedelsverkets nya rekommendationer om antibiotikabehandling vid borreliainfektioner:

  • Fästingar på huden ska avlägsnas så snart som möjligt. Endast en liten andel fästingbett resulterar i en borreliainfektion.
  • Diagnosen erythema migrans – är den vanligaste hudreaktionen efter fästingbett – ställs utifrån klinisk bild. Serologisk analys fyller ingen funktion. Erythema migrans ska antibiotikabehandlas, i första hand med penicillin V.
  • Ovanligare hudmanifestationer är borrelialymfocytom. Det innebär svullen och rodnad örsnibb, framför allt hos barn. Hos vuxna kan det te sig som svullen och rodnad areola mammae, vårtgård, eller skrotum, pung. Ofta svullna lymfkörtlar regionalt. Acrodermatitis chronica atrophicans är kronisk långsamt förlöpande hudinflammation med atrofi. Borreliaartrit är ledsmärta på grund av borreliainfektion. I dessa fall kan kan serologi och test med PCR vara ett diagnostiskt stöd.
  • Resultat av serologiska tester måste tolkas i relation till symtomens längd och epidemiologi.
  • Serologi rekommenderas inte vid: erythema migrans, ospecifika symtom såsom trötthet, yrsel, kronisk kroppsvärk och allmän sjukdomskänsla, fästingbett utan symtom eller uppföljning efter behandling
  • För att fastställa diagnosen neuroborrelios krävs provtagning med lumbalpunktion och ryggvätskeprov.
  • Neuroborrelios behandlas med antibiotikumet doxycyklin peroralt alternativt ceftriaxon intravenöst. Hela dygnsdosen doxycyklin kan ges vid ett tillfälle.
  • Stöd saknas för kortare behandlingstid än 28 dagar vid borreliaartrit.
  • Vid acrodermatitis chronica atrophicans, kronisk långsamt förlöpande hudinflammation med atrofi, rekommenderas i första hand antibiotikat doxycyklin.
  • Oavsett borreliamanifestation är prognosen efter behandling i allmänhet god.

Föregående artikel ”Ge inte antibiotika istället för kirurgi”
Nästa artikel ”Tyngdtäcken är bra för många med sömnstörning”