Uppföljning av läkemedelsbehandling har stor betydelse för den enskilda patienten. Det är också viktigt för att få kunskap om nya läkemedel som introduceras, om redan befintliga läkemedel och för att skapa underlag för hur vi utvärderar om äldre läkemedel kanske ska fasa ut – både för myndigheter, hälso- och sjukvården och industrin.
Samtidigt går utvecklingen inom läkemedelsområdet allt mer mot precisionsmedicin och behandlingar riktade mot små patientgrupper. Som ett resultat blir stegvisa godkännanden av läkemedel allt vanligare, liksom breddning av indikationer från små patientgrupper till stora. Här är behandlingen med de nya botande hepatit C-läkemedlen ett lysande exempel.
Att Sverige ska bli världsbäst på uppföljning av läkemedelsbehandling har sagts under flera år. Här lyfts ofta våra register fram som en konkurrensfördel när det handlar om att marknadsföra svensk life science globalt.
Men hur ser det egentligen ut? Är vi på väg att nå den uttalade ambitionen? Inte mycket tyder på det.
Redan 2013 kom inom ramen för nationella läkemedelsstrategin en rapport om ordnat införande och strukturerad uppföljning av läkemedel. Därefter har följt utredningar och rapporter från såväl Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som Läkemedelsverket.
I den senaste rapporten från Läkemedelsverket ges också ett antal förslag för att förbättra möjligheterna för en strukturerad uppföljning av läkemedel. Där lyfts faktorer som:
- Tydligare fördelning av ansvar
- Tidig identifiering av uppföljningens frågeställning,
- Klinisk förankring och professionella incitament
- Patientperspektivet
- EU-aspekter behöver beaktas
- Forsknings- och innovationsaspekter ska vägas in
- Datatillgång och IT-stöd
Det är tydligt att det inte saknas samsyn om att uppföljning behövs. Vad som saknas är hur denna samsyn ska samordnas och vem som ska hålla i taktpinnen. Hur kommer vi dit och till att bli världsbäst?
Vi är bäst på att utreda och ta fram underlag, men hur är det med att fatta beslut och få verkstad?
Just nu pågår mycket arbete med nationell läkemedelslista. Samtidigt har TLV fått ett fortsatt uppdrag att titta på så kallad ”real world data” och life science-kontoret arbetar med att ta fram en strategi där register och uppföljning är en prioriterad fråga. Även på socialdepartementet och diverse myndigheter sliter man med frågan.
Men vill Sverige bli världsbäst måste någon få uppdraget leda arbetet och genomföra de konkreta åtgärder som behövs. Snart har vi utrett frågan färdigt och tagit fram ännu fler strategier. Då måste det bli tydligt vem som ska samordna detta viktiga arbete och vem som ska göra vad.
Jag tror inte det ska vara Sveriges kommuner och landsting, SKL, eller att ansvaret ska läggas på en ny myndighet. I stället bör någon av de myndigheter som redan i dag arbetar med läkemedelsfrågor få ansvaret att samordna arbetet med läkemedelsuppföljning.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här