Verkligheten för småföretagare

Förhoppningsvis kan omregleringen strax bli verklighet i praktiken.
Dock, för småföretagare är det fortfarande många frågetecken som
kvarstår.

I förra veckan publicerade de moderata riksdagsledamöterna Hans Rothenberg, Helena Bouveng samt Bengt-Anders Johansson artikeln ?Rätt recept för Apoteket? på www.finnveden.nu.

En apotekare och förhoppningsvis blivande småföretagare som jag pratat mycket med blev irriterad över inlägget och skrev ner sina synpunkter. Jag har fått läsa hans text, och vill ge er läsare samma möjlighet.

Orden som står här nedanför är alltså inte mina men jag hoppas att kommentaren kan bidra till en nyanserad diskussion om de verkliga förutsättningar som idag finns för småföretagare som vill starta eget apotek.

Kommentar av apotekare med ambitioner om att kunna bli småföretagare:

Helt i motsats till budskapet i artikeln är det idag i princip helt omöjligt för småföretagare att själva starta apotek med de förutsättningar som gäller. Apotekens Service AB (ASAB) har ingen plattform klar som nya expeditionsstödsleverantörer kan testa mot. Detta krävs för att säkerställa kvalitet och robusthet då systemen ska integreras med IT-infrastruktur som omfattar olika register med personuppgifter, elektroniska recept osv. Eftersom ASAB:s uppdrag kommit för sent och arbetet drar ut på tiden har en irritation uppstått. ASAB har valt att hålla en ?vi har allt under kontrollattityd? och skyller inte på uppdragsgivaren, utan istället på leverantörerna vilket kan tyckas magstarkt då de själva inte erbjuder vad som ålagts dem. Man ska även vara medveten om att de expeditionslösningarna som till slut presenteras är anpassade för klustren och inte egenföretagare. Ingen har tagit ansvar för att skapa en konkurrenssituation där även egen-uppstartare ska kunna finnas med från startläget. Lösningarna för dem kommer istället i bästa fall att påbörjas när allt annat är klart och övriga aktörer ute på marknaden. Detta är inte konkurrensneutralt!

Ett expeditionsstöd måste alltså finnas på plats och vara kvalitetssäkrat för att Läkemedelsverket (LV) ska godkänna en apoteksansökan. LV uttryckte häromdagen att man var förvånad och bekymrad över att de flesta inkomna ansökningarna saknade uppgifter och tidsplaner för kvalitetssäkrade IT-stöd. Hur skulle man kunna presentera något då ASAB inte givit oss förutsättningar?

Naturligtvis har LV och säkert politikerna ett svar även på detta. Det kan sammanfattas med ett långt ord, ?Övergångslösningen?! Denna ATS-baserade lösning kostar minst 820 000 kr för en egenuppstartare, men är något mer prismässigt rimlig för de stora kedjorna. Kostnaden förefaller helt orimlig för ett nytt litet entreprenörsapotek, vilket alla politiker säger att de vurmar för, om det beräknas omsätta under exempelvis 10 miljoner kronor. Dagens icke konkurrensutsatta apotek gör i bästa fall en vinst på 2-5% när motsvarande lösning kostar en bråkdel (ca ¼) av förslaget pris. Det är enkel matematik att komma fram till att verksamheten nu hamnar på minus redan från start och inte kommer att gå runt. Ett skalanpassat pris hade varit mycket rimligare.

Tyvärr har varje omregleringsinstans tydligen inte erhållit ett övergripande uppdrag att hjälpa till att skapa en bred och fungerande konkurrensutsatt marknad, vilket leder till att de bara ?sköter sitt?, ofta på detaljnivå. Naturligtvis borde någon ta ansvar för att det finns en röd tråd mellan alla de uppdrag, ansvarsområden och uttalade mål som framförs. Så är inte fallet. En avsaknad på integration mellan instanserna är uppenbar och har genererat en brist på förståelse för de apoteksaktörer, exempelvis småföretagare, som möter de spretiga förutsättningar instanserna bidrar med att skapa. Jag får uppfattningen att resonemanget är att ?Så länge vi sköter vårt detaljuppdrag kan vi i alla fall vara nöjda, och i värsta fall skylla en misslyckad omreglering på alla andra?.  

Att marknaden riskerar att bli överetablerad samtidigt som nästan all OTC lyfts ut i detaljhandeln utgör för småföretagarna ytterligare försvårande förutsättningar. En stor del av dagens apoteksinkomst kommer just från dessa produkter och förändringen kommer även att ge följdeffekter på handelsvaruförsäljningen.

Det är förvånande att politiker och LV anser att kunder utan farmacevtisk kompetens, och utan möjlighet till rådgivning, ska ges ansvaret att kunna bedöma läkemedelsvalets lämplighet för i princip alla otc-läkemedel. Läkemedel på dagens otc-lista för dagligvaruhandeln kan vara direkt olämpliga för vissa personer och utgöra högriskläkemedel i andra fall. Naturligtvis fungerar de oftast väl när de används rätt och förstärker då hälsa och livskvalitet. Det är för att uppnå just rätt användning som tillgången på farmacevtisk kompetens är så viktig. Vi kan därför tyvärr förvänta oss att allt fler magsårspatienter som ska egenbehandla ett smärt-tillstånd och väljer ett NSAID (Icke steroidbaserat anti-inflammatoriskt läkemedel) utan att reflektera över ökade blödningsrisker. De kommer heller oftast inte snappa upp att ett samtidigt födointag kan dämpa de slemhinneirriterande egenskaperna något. Artikelförfattarna ger en känga till de ?monopolkramare? som velat hålla nässprayer utanför daglig varuhandeln. Med ordlekar väver de humoristiskt (eller inte..) in orden nässpray, näsvishet och envishet, men är dessa produkter verkligen så självklara? Nässprayer med oximetazolin och xylometazolin utgör några av våra mest felanvända läkemedel som i sådana fall tills slut kan ge upphov till kronisk nästäppa via tillståndet Rhinitis medicamentosa. Det är därför lätt hänt att framtida köp i dagligvaruhandel lätt fortsätter, utan intervention, tills det är för sent att råda bukt på det verkliga problemet. Jag nämner detta triviala exempel för att belysa att för nästan alla dessa OTC-produkter är tillgänglighetsbeslutet inte alls så självklart som det kan verka, även om man kan ha olika åsikter om det är tillgänglighet eller säkerhet som bör prioriteras.

Pricken över i:et de sista veckorna var beslutsfattarnas ståndpunkt att personal i dagligvaru-handeln skulle ges behörighet att ge råd om OTC-läkemedel efter en kort utbildning. Reflektion: Vi har faktiskt en felaktig läkemedelsanvändning som kostar samhället mångmiljardbelopp och lidande varje år. Det finns en anledning till att receptarier har en treårig utbildning och apotekare en femårig. En eloge därför till Svensk Handel som tog sitt ansvar med beslutet att endast hänvisa kunderna till patientinformationen i kvalitetssäkrade Patient-Fass samt bistå med farmacevtisk rådgivning, exempelvis via telefon.
 
Apoteksgruppen har sedan länge indikerat stand still för avyttringar, potentiella expansions-begränsningar, ej fullt ägande, och har ej gått ut med offentliga garantier för möjlighet till parallell uppstart utanför klustret. Problemet är att politikerna inte verkar vilja möjliggöra för något annat alternativ. Entreprenörerna måste nu sannolikt köpa överprisade apotek med övertalig och ej självvald personal, eftersom det annars inte går att starta en verksamhet alls. Småföretagare har aldrig varit en prioriterad grupp i någon av processerna (annat än i politikers tal). Olika instanser i omregleringsprocessen (Socialdepartementet, TLV, ASAB, LV och OAB) har alltså inte heller integrerats tillräckligt i varandras uppdrag. Stopp-klossarna ligger därför nu utspridda överallt.
 
Vi småföretagare kan skapa allt det som ni efterfrågar med ökad tillgänglighet, nytänkande och bred konkurrens, men då krävs det att ni börjar lyssna på oss när ni fastställer fundamenten. Idag står vårt hopp till att Farmacevtföretagarna ska finna finansiering för ett klusterköp eftersom deras lösning verkar ha rätt intentioner. Annars blir det nog få små-företagare på den omreglerade marknaden och troligtvis svårt att sälja ut de befintliga apoteken. Risken att vi slutar med ett oligopol är uppenbar!
 
Idag har ingenting i praktiken anpassats för att egenstartade apotek ska kunna existera. Dvs. varken upphandlingsfunktioner, stödfunktioner, IT, expeditionsstöd, ansökningar till LV, processens transparens, tidsperspektivet, Apotekets stand still längd mm. I alla dessa fall finns ingen entreprenörsanpassning.
 
Det är därför provocerande att hela tiden mötas av uttalanden, särskilt av riksdagsledmöter, som det egentligen inte finns någon grund i.

Grattis till Apoteket AB, Boots, Celesio, ICA, KD, TAMRO etcetera som i alla fall ges förutsättningar att existera på en omreglerad marknad. Själv får jag söka mig till Storbritannien där en konkurrensutsatt bred marknad verkligen existerar. Ta det lugnt Hans, Helena och Bengt, snart slipper ni mig och många andra driftiga apotekare.

/Apotekarentreprenör (ej likställt med franchise-kedje-medlem!)

Jag tycker att det nu är hög tid (om inte tidigare) för politiker att agera kraftfullt för att småföretagare verkligen ska få en möjlighet att komma in på apoteksmarknaden. Som ?Apotekarentreprenör? pekar ut finns det fortsatt många barriärer för en entreprenör som vill starta eget apotek utanför småföretagarlösningen. Kom också ihåg att Apoteksgruppen inte givit något OK att man kan ansluta sig till deras tjänsteutbud.

Politiskt har det tidigare varit den uttalade intentionen att skapa möjligheter för apoteksentreprenörer, det var bland annat därför initiativet till småföretagarlösningen togs. Under resans gång så har dock småföretagarna ?glömts bort? och nedprioriterats till förmån för stora multinationella kedjor.

Jag och ?Apotekarentreprenören? och många med oss hoppas nu att politikerna går från populistiska uttalanden (vilka antagligen kommer att bli fler desto närmare valet vi kommer) till mer ?action? (Att göra lista finns att läsa i texten ovan).  Det är det som småföretagare verkligen behöver. Annars är risken överhängande för att driftiga entreprenörer tvingas flytta utomlands och politikernas uttalanden kommer då låta än mer ihåligt. Låt oss slippa det, men tiden är knapp.