SvD har efter omfattande bildreportage om Haiti, prinsessbröllop,
nobelfesten och tågkaos vid årsskiftet hunnit fram till ett lika
omfattande om värktabletter.
I centrum för det senare har stått tonårsflickors missbruk av tabletterna, främst paracetamol. Ökad tillgänglighet och TV-reklam görs indirekt ansvariga för missbruket. Säkert finns ett bidrag av dessa faktorer, men huvudskälen är andra till att tonårsflickor äter smärtstillande tabletter, skär sig, svälter sig, hetsäter, berusar sig och allt oftare förekommer i våldssammanhang. Ingen enkel förklaring finns, men klart är att kontrasten mellan barndomens och vuxenlivets krav skärpts de senaste 50 åren.
I artikelserien görs påståendet att Alvedon aldrig skulle ha godkänts idag på grund av sina biverkningar. Samma påstående gjordes för Aspririn vid dess 100-årsjubileum 1999. Bägge anser jag vara fel. När Aspirin ?godkändes? togs det första steget för att begränsa salicylsyrans magirriterande egenskaper. Paracetamol, som introducerades runt 1960, var ännu ett steg framåt för att begränsa värktabletters biverkningar. Preparaten utgjorde rejäla framgångar inom analgetikaterapin och skulle med stor sannolikhet ha godkänts även idag. Bristen på överlägsna alternativ består och tabletterna har under åren hjälpt miljarder människor.
Smärtstillning är svårt att åstadkomma utan biverkningar, troligen av samma skäl som läkemedel mot fetma är problematiska. Såväl smärta som hunger är basala livsfunktioner hos alla djur. Framgången med cox-2 hämmare mot smärta blev inte bestående, men nyvunnen kunskap om paracetamols verkningsmekanism öppnar kanske för en ny generation analgetika.
För att begränsa tillgången till värktabletter lyfts i artikelserien kravet på 18-årsgräns för inköp även på apotek. Apotekarsocieteten ansåg i föreningens remissvar inför omregleringen att detta inte var befogat, med hänsyn till den läkemedelsexpertis som finns på apoteken. Jag instämmer.
SvD:s sensationsreportage om värktabletter påverkar inte tonårsflickors beteende. Däremot ökar det rädslan för biverkningar hos många, som använder läkemedel för att leva ett drägligt liv. Detta i sin tur leder till minskad följsamhet ? ett av de största problemen vid läkemedelsanvändning.
Massmedia framställer sig gärna som sanningens riddare. SvD:s huvuduppdrag är dock att öka upplagan och leverera vinst till Schibstedkoncernen. Det är samma marknadsekonomi, som GSK och McNeil lever under när de slåss med Alvedon, Ipren och Treo. Alla tre företagen bör känna ett betydande ansvar för sin verksamhet.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Skrev precis kommentarer angående just detta, och lite funderingar om receptfria läkemedel i Sverige och i världen i tidigare inlägg som handlade om samma sak, läs gärna om kom gärna med kommentarer;
https://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=14907
Bland annat skriver jag att om en person försöker ta livet av sig med Paracetamol, exempelvis, så spelar det knappast nån roll vart det säljs, eller hur stor förpackningsstorleken är. 20, 30, 100 eller 500 tabletter spelar ingen roll. Vill man ta livet av sig med hjälp av paracetamol går det ej att stoppa. Istället för att bara tillåta mindre förpackningsstorlekar (jag tycker t ex att man borde tillåta 100 pack receptfritt, f fa av Ibuprofen-preparat), så borde man diskutera såna här frågor öppet i skolan. Bättre samarbete ungdomsmottagning-skolhälsovård-socialvård-skola med tjej- och killgrupper (dom tenderar ju ofta att ha olika problem utifrån kön), samt tröskeln att söka hjälp om man mår dåligt lägre. Involvera lärare! Lär lärare tecknen på depressioner/ångest och ha en öppnare attityd kring psykisk hälsa och ohälsa.
Det är lätt att skylla på värktabletter, främst paracetamol, för att många ungdomar försöker ta livet av sig. Men det beror knappast på förpackningsstorlek, eller vart det säljs.
Det beror uteslutande på att personen inte mår bra, och behöver hjälp.
Dessutom är det väl inte förbjudet att köpa 2×20 tabl, vilket garanterat kommer sluta mer illa än om man köpte en 30-tabl-förpackning.
Några funderingar i natten bara, när en grym förkylning håller en uppe. Och tack vare att man sålde både Ipren och Nässpray på Bensinmacken som ligger 50 meter härifrån så slapp jag släpa mig till närmaste apotek som ligger 2 kilometer härifrån.. det är en stor skillnad i avstånd när man ligger hemma med drygt 39-gradig feber.
Apoteksreformen är utan tvekan en succé. Speciellt för dom som bor i landsbygd. Jag har hört från släkt som bor fyra mil från närmaste apotek, att dom är så glada att dom nu kan köpa en sån sak som Ipren, medel mot magproblem och Alvedon på ICA-butiken istället för att åka åtta mil för en sån sak..
Tobias Henriksson
(jobbat inom sjukvård+hemsjukvård samt som apotekstekniker, även om jag just nu gör annat)
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här