Som verksam i generikabranschen så kanske jag inte är den bäste att
uttala mig om innovationer inom läkemedelsindustrin. Samtidigt så kan
man baserat på vilka, och hur många, patent som löper ut göra vissa
iakttagelser.
Läkemedel som samhällsresurs skulle man verkligen kunna kalla en solskenshistoria i modern historia. Ända sen framväxten av den moderna farmakologin och den senaste utvecklingen inom biotekniken finns otaliga exempel på produkter som i grunden förändrat vardagslivet för många, friska som sjuka. Visst har det förekommit en och annan skandal med trilskande enatiomerer eller oväntade hämningar.
Nu skulle jag vilja påstå att vi tyvärr nått en platå i utvecklingen. För med förtvivlans mod försöker de stora (forskande?) läkemedelsföretagen lansera nya produkter med allt yvigare marknadsföring i förhållande till innovationsgraden. Men vad är alternativet? När produkten ska lanseras efter 15-20 års forskning är det liksom i senaste laget att komma på att man skulle ha varit lite mer innovativ från början och struntat i att ta fram den sjätte ?sartanen? eller den fjärde ?statinen?.
För mig är ett innovativt läkemedel något som påverkar en process i kroppen som inte tidigare varit möjligt. Att utveckla en depåberedning, lansera den ena enatiomeren som ny produkt, forska fram en me-too har hittills varit ett smart sätt att täcka över den bristande innovationsgraden. TLV:s beslut i fallet Nexium visar dock att denna väg inte är lika farbar på den nya marknaden då den allt mer kännetecknas av minskande resurser.
Jag tror att i framtiden kommer en allt större del av den påse pengar som samhället spenderar på läkemedel att gå till basbehandling med produkter som lanserades under guldåren 1985-2005. Det skall till att gnugga geniknölarna rejält för att konkurrera ut statinerna, PPI-hämmarna och SSRI-preparaten med flera. Visst lanseras den nya läkemedel, men de är ju så få. En del av förklaringen är de ökade kraven på dokumentation, något som jag säkert får anledning att komma tillbaka till.
Framtidens ?Big Pharma? kommer att behöva välja väg: antingen satsar man på att fokusera stenhårt på innovation inom ett smalt område med få produkter eller så breddar man portföljen med generika, biosimilars och follow-on biologics inom alla terapiområden för att sprida riskerna. Novo Nordisk är ett exempel på det förra, Pfizer ett exempel på det senare.
Var finns nästa stora innovation? Jag tror inom behandling av demens. Vad tror du?
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Jag delar inte Leif Anderssons pessimistiska syn på läkemedelsforskningen. Stora framsteg under senare år har gjorts med nya läkemedel mot HIV, rheumatism, HPV-virus, och MS. Även inom cancerområdet har flera värdefulla produkter tilllkommit. Jag är också övertygad om att effektiva läkemedel är på gång mot demens liksom nya antibiotika. Bakom dessa framsteg ligger mycket mer “riktigt nya idéer” än bakom det revolutionernade pencillinet, som upptäcktes av en slump.
Ey YO!
Glöm inte tyrosinkinashämmarna för tex njurcancerbehandling.
Många nya cancerläkemedel kommer att användas av en liten målgrupp. En målgrupp som man bara kan hitta genom en fungerande diagnostik iform av mutationsanalys/biomarkörer
Tror att det kommer vara just en definition av målgruppen som kommer att bli det som betecknar framtiden för läkemedel. “one size fits all” kommer att ersättas med en definition av den subgrupp av patienter och sjukdomar för vilka läkemedlet (eller dosen) faktiskt är verksamt. Där kommer genotypning vara avgörande!
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här