Vad är värdet – i praktiken?

Apoteket AB blev först ut i raden av apoteksaktörer som meddelar att man
inte längre kommer att betala praktiklön för apotekarstudenter. Någon
riktigt bra förklaring har men inte presterat ännu eller så är den
verkliga orsaken av rent ekonomiska skäl. Oavsett vad är besluten
oerhört trista och jag känner med alla de studenter som kommit långt i
sina utbildningar och fått drastiskt ändrade förutsättningar för att
kunna kröna den med en legitimation.

Kanske är det inte så förvånande i sig att apoteksaktörerna på en nyligen konkurrensutsatt marknad avsäger sig att avlöna så kallade ?A10:or?. Man får vad man betalar för på den nya marknaden. Alla måste se över sina kostnader och då börjar man med att skala bort allt som man av lag och förordning är inte skyldiga till att göra. I dagsläget är inte apoteken skyldiga enligt någon bestämmelse eller avtal att betala lön för praktik. Punkt.

Samtidigt kan man välja att göra detta på ett mer eller mindre smidigt sätt. Att låta en ?arbetsrättsstrateg? från Apoteket AB motivera deras beslut måste ha varit årets självmål i PR-sammanhang. För att citera den ovan nämnde: ?Vi tror inte att pengarna i sig har någon avgörande betydelse.? Det tyckte inte speciellt många av de som kommenterade denna artikel på Dagens Apotek. Sedan följde Medstop och Apotek Hjärtat med liknande uttalanden och man får väl förmoda att de återstående kedjorna följer efter i samma spår.

Själv vill jag mena att alla påståenden om att ersättningen inte har någon betydelse för studenternas val att göra praktik är falska. Det ekonomiska utrymmet för studenter har radikalt försämrats de senaste 10-15 åren på grund av stigande boendekostnaderoch ett studiemedelssystem som inte räknats upp i takt med detta. Det är heller inte ovanligt att man läst något annat ett par terminer innan man bestämt sig för att läsa det långa apotekarprogrammet. Då har man bränt sin lånekvot när det är dags för praktik, som dessutom är fem veckor längre än en normal termin.

I den debatt som blossat upp finns även en diskussion om praktikens värde och innehåll. Det finns numera forskning som visar på hur just deltagandet i det ?normala? arbetet är en viktig komponent i att bli en fullfjädrad yrkesutövare. All teoretisk kunskap i världen kan inte ersätta den puls som finns i ett autentiskt kundmöte. Jag tycker även att jämförelsen med läkarnas AT-tjänster är högst relevant om än den haltar något. Få ifrågasätter underläkarnas insatser i vården, trots att de formellt är under utbildning.

Jag hoppas att Apoteksföreningen, fackförbunden och universiteten snabbt kommer fram till en långsiktigt hållbar lösning. Om man kan tillåta sig att släppa in landstingen som delfinansiärer så kanske vi kan skapa en AT-tjänstgöring värd namnet (kom ihåg var ni läste ordet ?underapotekare? först). Under tiden lämnar flera årskullar av mer eller mindre förbannade studenter apotekarprogrammen. Har verkligen apoteken råd med det?