Undvik att medicinsk användning av cannabis blir en politisk fråga

Användningen av medicinsk cannabis har diskuterats med jämna mellanrum i Sverige. Under 2017 har diskussionen bitvis varit intensiv där man kan se uppenbara risker för att det blir en politisk fråga i stället för en fråga baserad på fakta, kunskap och vetenskap.

I vårt grannland Danmark har debatten fått något som kan liknas vid en slagsida åt det politiska hållet. Hur kunde det bli så och vad kan vi i Sverige göra för att inte hamna i samma situation?

Bakgrunden till den danska situationen är att det från och med den 1 januari 2018 blir möjligt för läkare att förskriva medicinsk cannabis till vissa patientgrupper med smärta, när andra behandlingar provats utan effekt. Förskrivning ska kunna ske inom relativt breda patientgrupper och av samtliga läkare, det vill säga även av läkare som inte är specialiserade inom smärtområdet.

Beslutet och tillståndet beskrivs som ett försöksprojekt där en utvärdering ska genomföras efter fyra år. Resultatet ska sedan utgöra underlag för framtida beslut om hur medicinsk cannabis ska hanteras i framtiden och om en eventuell utvidgning av tillståndet.

Under hösten kom även inspel i frågan från ett något oväntat håll, nämligen från den före detta danska socialministern Manu Sareens. Han anser att man bör gå ännu längre och snabbare fram och helt enkelt legalisera all användning av medicinsk cannabis redan nu.

Manu Sareens menar att hans egen användning av cannabis-olja under den tid han var socialminister gjorde att han ”klarade av ministertiden”, eftersom produkterna enligt egen utsago hjälpte honom att hantera stressen i arbetet som minister.

Den tidigare socialministern stämmer nu den danska läkemedelsmyndigheten, Laegemiddelstyrelsen, för att inte gå tillräckligt snabbt fram för att nå målet att tillgängliggöra medicinsk cannabis till alla som önskar behandla sig med detta. Ett av argumenten är att myndigheten inte följer EU:s grundprinciper kring fri handel av varor.

Hur detta slutar vet ingen, men nyligen tog direktören för Laegemiddelstyrelsen, Thomas Senderovitz, bladet från munnen och kallar exministerns utspel ”helt horribelt”. Thomas Senderovitz poängterar att läkemedelsmyndigheten enbart bryr sig om ifall läkemedel är säkra och effektiva för befolkningen – inget annat.

Även den danska Läkerföreningen har riktat skarp kritik mot cannabis-projektet. Föreningen, liksom andra kritiker, menar att det kommer att bli svårt att utvärdera användningen eftersom det saknas närmare beskrivning av hur och på vilka grunder förskrivningen ska ske och exakt vad och hur behandlingen ska följas upp.

Läkerföreningen har även försökt utöva vad de kallar för ”damage control” genom att föreslå att endast läkare som är specialiserade inom smärtområdet ska få förskriva medicinsk cannabis – ett förslag de inte fick igenom.

Frågan om medicinsk cannabis är alltså föremål för både en politisk och vetenskaplig debatt i Danmark. Man kan hoppas att en liknande situation inte uppstår i Sverige, men låt oss inte vara alltför naiva – konstigare saker har hänt. Därför gäller det att hålla isär de olika frågorna och i vilka myndighetsinstanser olika beslut ska tas.

Beslut om ett läkemedels användning ska självklart fattas av en läkemedelsmyndighet baserat på väldokumenterade fakta om effekt och säkerhet. Lika självklart är att dessa beslut inte ska vara politiska, det vill säga inte baseras på enskilda politikers erfarenheter eller ideologier.

Detta är speciellt viktigt inom ett så kunskapsintensivt område som läkemedelsområdet som är så angeläget och berör en stor del av oss medborgare.