TLV och sanningen

Allt oftare bedriver myndigheter politik jämsides med att verkställa
politiska beslut. Senast försvarar tjänstemän på TLV generikareformen i
en SvD-artikel den 19 september. Om det skall göras bör det komma från
socialdepartementet.

I artikeln skriver tjänstemännen att inga Lex Maria-anmälningar eller biverkningsregistreringar föreligger för generika. Det är sant men en ofullständig redovisning. Ett flertal rapporter under åren sedan reformen infördes har visat på stora problem vid användandet av generika. I det material som ligger till grund för artikeln (Översyn av 2011 års modell för utbyte av läkemedel på apotek) hänvisas till två av dessa. Den senaste, från 2011, finns utförligt refererad i senaste numret av Pharma Industry av en av forskarna. 40 procent av generikakonsumenterna angav någon form av problem och 7 procent (cirka 200 000 personer) säger sig ha felmedicinerat till följd av generikaröran. Detta tiger myndigheten om.
 
Längre försäljningsperioder, som skulle minska röran avfärdas av TLV. Patientsäkerheten skulle äventyras då bristsituationer i tillgången på läkemedel skulle uppkomma. Men leveransproblem är ju ett av dagens stora problem. Dessutom skulle det inte gå med hänsyn till EU:s tidsgräns för prissättning av läkemedel. Regeringen fattar dock suveränt beslut om landets läkemedelssubvention och generikapolitik ? samtidigt som handläggningstider för prissättningen följs. Avfärdandet håller inte.

Det är välkänt att reformen har gett mycket omfattande besparingar. I artikeln påstås att ?dagens läkemedelsanvändning skulle kosta åtta miljarder mer med de priser som gällde före konkurrens?. Beräkningen för detta redovisas inte i den underliggande rapporten, men av dess text framgår att någon typ av uppstådda hälsovinster också räknats in. Det går därmed inte att bedöma sanningen eller relevansen i det citerade påståendet.

Besparingarna används till ?att korta vårdköer eller till att använda nya läkemedel till svårt sjuka? slutar SvD-artikeln med. Regeringen anslog en miljard för 2011 till att korta vårdköer ? återstår sju miljarder enligt TLV:s beräkningar. Inte ett enda fall anges där dessa miljarder använts för nya läkemedel. Tvärtom framhöll TLV:s generaldirektör i ett inlägg tillsammans med chefen för SKL:s avdelning för vård och omsorg den 3 maj i SvD nödvändigheten av att säga nej till nya särläkemedel. Sverige har rankats på 13:e plats i Europa vad avser användningen av nya innovativa läkemedel. Så vart går alla miljarder? Till att täcka budgetöverskridandet på 15 miljarder för Bottniabanan, andra felbedömningar eller att subventionera landstingens verksamhet vid sidan om hälso- och sjukvård?

Ett förslag är att använda åtminstone en miljard till stöd för klinisk forskning. Denna har utretts under ett par år och rapporter avlämnats, men inget har hänt i praktiken. Besparingarna ger möjlighet till förbättringar.