Skuldbelägg inte farmaceuter för sådant vi inte kan påverka

Enligt ett blogginlägg av etikrådet i tidningen Svensk farmaci är farmaceuter mer lojala mot arbetsgivaren än mot professionen. De hänvisar till vetenskapliga studier som visar att en stor del av receptexpeditionerna består av tystnad och diskussioner om kostnad och utbyte, vilket ses som icke-medicinskt eller farmaceutiskt.

”Professionen har man förhoppningsvis valt utifrån intresse och vilja att arbeta med och kommunicera kring läkemedel – inte för att sträva mot kötidsmål och merförsälja! Det är förvisso tufft att hålla emot när man värderas på snabbhet, försålda receptrader och schampoflaskor.”

Jag tror att de flesta väljer att bli farmaceuter för att de vill hjälpa människor. Att förklara generikautbytet och hur högkostnadsskyddet fungerar är inte alls någon oviktig del eller, vad gäller utbytet, nödvändigtvis icke-medicinskt.

För patienterna kan förståelsen vara helt avgörande för följsamheten till den förskrivna behandlingen. Att det blir tyst stundtals kan ju bero på att man kontrollerar just det farmaceutiska, dessutom tror jag att de flesta naturliga samtal faktiskt består av en ganska stor del tystnad.

Min kedja mäter inte kötider, men det ändå väldigt stressande när kötiden blir för lång. De väntande börjar skruva på sig och det märks väldigt väl på stämningen i hela rummet.

Fastän jag är farmaceut och tycker att farmaceutiska frågor bör få ta tid kan jag också mycket väl förstå att kunderna kan ha andra behov just då och andra ärenden att hinna uträtta. Om jag har goda grundkunskaper kan kontrollerna och informationen ske effektivt.

När jag sommarjobbade på apotek för snart 20 år sedan berättade en av farmaceuterna att hon brukade jobba extra långsamt om kunder berättade att de ville hinna med bussen, folk skulle lära sig att apoteksärenden måste få ta tid.

I dag ser apoteksmarknaden helt annorlunda ut, till följd av politiska beslut. Att då påstå att merförsäljning och kötidsmål beror på att farmaceuter inte protesterar tillräckligt, eller är för lojala med sin arbetsgivare, är väldigt skuldbeläggande.

Vi har inte fattat de politiska besluten som ligger till grund för att arbetet på apotek är annorlunda än på monopoltiden. Vi har inte heller själva tänkt ut generikasystemet eller reglerna för läkemedelssubvention, men vi ägnar mycket tid åt att förklara och försvara dem varje dag.

Jag menar dock att det är av omsorg om just kunderna. Människor är mer än farmaceutiska problem, ibland har de frågor om sin läkemedelsbehandling eller om generika, men ibland behöver de mest ett bra schampo för känslig hårbotten. I alla fallen gör de klokt i att vända sig till en farmaceut, och det var därför jag valde denna profession.