Vardagen för vissa barn är att mamma nästan alltid är trött och inte orkar bry sig. Eller att pappa bara gråter och blir väldigt arg för minsta småsak.
I Sverige är det i dag okänt hur många barn som har en psykisk sjuk förälder. Den senaste siffran är mer än tio år gammal. Då hade drygt två procent av barnen i Sverige under 15 år minst en förälder med diagnos från psykiatrisk slutenvård. Just nu pågår en kartläggning vid Stockholms universitet som via register ska söka svar på frågan hur många barn som har en psykiskt sjuk förälder. En delrapport kommer i juni i år uppger Socialstyrelsen.
Hur ska ett barn veta vad som är normalt beteende från en förälder? Hur ska de veta vad som är sjukt? Hur påverkar det ett barn att växa upp med en förälder som inte orkar med sitt föräldraskap? Att behöva vara förälder till sin förälder.
I en vanlig skolklass med 30 elever möter dagligen någon av dem psykisk ohälsa i någon form på nära håll. Vilket stöd finns för dessa barn? Även om personalen på förskolan eller skolan gör sitt jobb och slår larm när barn mår dåligt eller har det svårt hemma, är det inte säkert att familjen får nödvändig hjälp inom rimlig tid.
Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR om hur skolkuratorer ser på sina möjligheter att stötta barnen, uppgav nio av tio kuratorer att resurserna har minskat. På många skolor innebär det att antalet barn per kurator ökat. Förebyggande insatser, som information och gruppdiskussioner om livsfrågor, prioriteras ned när kuratorerna måste ta hand om akuta situationer.
I en artikel i Svenska Dagbladet den 21 januari refererades till Psykologförbundets genomgång från 2011 om tillgången till skolpsykologer. I genomsnitt gick det 2 000 barn per skolpsykolog och väntetiden var två månader. Dessutom larmar lärarna om att de har för lite kvalitetstid med barnen som de små pratstunderna efter lektionen.
Med tanke på att skollagen nyligen skärptes för att säkra tillång till elevhälsan för alla barn är utvecklingen oroande.
När ska ansvariga politiker och beslutsfattare för skolan och hälso- och sjukården erkänna elefanten mitt ibland oss? Det handlar om att följa lagen och satsa på elevhälsan på allvar. Stödgrupper för barn med psykiskt sjuka föräldrar behövs i alla kommuner. De drabbade barnen måste erbjudas hjälp genom att vi vågar se och erkänna konsekvenserna av psykets sjukdomar. Vi har helt enkelt inte råd att inte ha råd.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Här skulle jag vilja se lite mindre stigmatisering. Bara för att en förälder lider av psykisk ohälsa eller har en diagnos så innebär det inte per automatik att denna inte klarar av föräldraskapet eller ens har en nedsatt föräldraförmåga. Alltfler får i dag psykiatriska diagnoser men knappast lika många är dåliga föräldrar. De med psykisk ohälsa är allt annat än en homogen grupp!
Det stämmer förstås att en psykiatrisk diagnos inte automatiskt gör en förälder till en “dålig förälder”. Min poäng är att barn som behöver stöd och insatser riskerar att inte få det när elevhälsoresurserna är otillräckliga. Det finns många orsaker till att barn far illa och psykisk ohälsa hos förälder är en av dessa.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här