Patienters följsamhet viktigare än rek-listor

Intresset för följsamhet i läkemedelsbehandling går i vågor. En stor
bölja kom runt sekelskiftet med ABLA:s rapporter. Dessa fokuserade på
samsyn mellan berörd sjukvårdspersonal (dit även apoteksanställda
hör).  ABLA:s påverkan på sjukvårdssystemet blev svag. Projektet litade
på professionellt engagemang och möjliga ekonomiska vinster för
landstinget fick för litet genomslag.

I slutet av 2007 kom en ny våg i form av två svenska avhandlingar om följsamhet. Bertil Hagström, läkare vid Sahlgrenska akademin, har följt området under 20 år och bl a studerat uthämtningen av receptbelagd medicin från apoteket. Hans utgångspunkt är att den ökande förskrivningen av läkemedel, riskmedicinering (sänkta interventionsgränser för blodtryck, diabetes, blodfetter) och multimedicinering, minskat följsamheten.  Hagström har en kärnfull illustration på omslaget till avhandlingen, i vilken apotekspersonalen frågar ?Vill ni ta hem medicinerna en stund – eller ska vi slänga dem direkt??  Hagström fann att vid vart fjärde apoteksbesök hämtades medicinen ut av någon annan än patienten och att en ökad uthämtning kunde åstadkommas med en telefonpåringning från apoteket.

Ann-Charlott Åkerblad vid Uppsala universitet har gjort en randomiserad interventionsstudie av antidepressiv behandling av patienter som lider av depression (DSM IV) och under en 2-årsuppföljning. Utbildningsinsatser för att öka följsamheten misslyckades, men patienter visades ha en snabbare återhämtning, färre återfall och därmed lägre sjukvårdskostnader. Sämre följsamhet noterades i lägre och högre åldrar. Liksom Hagström fann hon att multimedicinering sänkte följsamheten, liksom vissa personlighetsdrag. Den samlade slutsatsen var att patienter kräver individanpassade insatser för att följsamheten ska öka.

Trots att vi vet att i genomsnitt 50 % av patienterna är oföljsamma, gör Apoteket och landstingen, läs läkemedelskommittéerna, mycket lite åt problemet. I kortversionen av Stockholms läns landstings strategiplan för läkemedel 2008-2012 är följsamhet till ordination inte ens nämnt. Patienterna i Åkerblads studie kostade sjukvården 363.000 kronor under 2-årsperioden. Uppskattningen av antalet personer som lider av depression varierar med diagnoskriterierna, men under livet uppskattas 15 % av befolkningen att drabbas.

Problemet är att det saknas raka rör mellan insatser som främjar följsamhet och sjukvårdskostnader. Läkemedelskommittéerna väjer för problemet. De mäter istället följsamheten till rek-listor och premierar de duktiga. Ökad följsamhet till läkemedelsordinationer skulle ge mycket större besparingar i återbesök och nya förskrivningar än följsamhet till listorna ger. Dessutom skulle mängden kasserade läkemedel minska och därmed även miljön må bättre.

Anders Cronlund är vice vd på Apotekarsocieteten och gästbloggare på Läkemedelsvärlden.