Arkivering

EES ska ses som ett nytt arbetssätt

3

Elektroniskt Expert Stöd (EES) kan snart vara tillgängligt för alla
apoteksaktörer. Men är det bra?

Det har tidigare saknats enkel och entydig information för att kunna hantera läkemedelsinteraktioner i det dagliga apoteksarbetet. Kliniskt relevanta interaktioner kan innebära utebliven effekt eller allvarliga biverkningar som kan leda till ökad sjuklighet, lidande för individen och ökade kostnader för samhället.

Farmacevten bör därför vid varje expeditionstillfälle ställa sig frågorna:
Är en eventuell interaktion kliniskt relevant? Har de interagerande läkemedlen skrivits av samma läkare vid samma besökstillfälle? Har kunden tidigare använt de aktuella läkemedelskombinationerna? Bör förskrivaren kontaktas eller inte?

I vardagsarbetet på apotek är det vanligt att farmacevter kontrollringer förskrivare för att försäkra sig om att denne är medveten om en interaktion. Detta är högst aktuellt när en apotekskund använder sig av flera förskrivare. Detta viktiga arbete tar tid och resurser i anspråk i form av väntetid för kund, arbetstid för förskrivaren samt en tidskrävande arbetsinsats från farmacevten.

EES tillhandahålls i nuläget kostnadsfritt från Apotekens Service AB. För att kunna använda EES krävs dock kontinuerlig IT- och farmacevtisk support. Det kan uppfattas som om EES blir kostnadsdrivande för apoteksaktören, men så är inte fallet enligt min åsikt. Istället skall EES ses som ett nytt arbetssätt som i förlängningen ger hälsovinster, skapar nöjda kunder samt sparar tid för farmacevten.

Vad tycker du?

Nu börjar prövningens tid för apoteken

0

Efter att OAB annonserat vilka köparna är av apoteksklustren så sattes
den sista spiken i kistan för Apoteket AB som dominerande samhällsägd
spelare på den svenska apoteksmarknaden. Inte ens de mest inbitna
monopolkramare kan med någon trovärdighet nu plocka politiska poäng på
att hota med en återmonopolisering. Samtidigt börjar prövningens tid för
de nya aktörerna.

En detalj i medierapporteringen kring apoteksförsäljningen som jag tycker fick alldeles för lite fokus var de vinstnivåer som OAB uppgav för sålda enheter. På en total årlig omsättning på lite över 7 miljarder låg vinsten på 300-400 miljoner. Det motsvarar alltså ungefär 5-6 % marginal. Låt mig upprepa: För varje satsad hundring kan man vänta sig 5 kr och en snart avskaffad 50-öring tillbaka. För alla er som frågat mig varför jag inte startar apotek själv så är detta den enkla varianten av svaret. Det går helt enkelt inte ihop.

Nu kanske det är tur för statskassan att inte jag la några bud på kluster för tydligen har de nya ägarna en annan, och mer positiv, bild av den framtida lönsamheten. Den totala köpeskillingen pekar på att värderingen legat på 15-20 gånger vinsten, vilket torde vara ganska högt i sammanhanget. Det betyder också, och detta är mer intressant, att alla nya aktörer räknar med att kunna göra stora förändringar för att lyfta lönsamheten till den nivå som investerarna räknat med att nå.

Vilka åtgärder som kommer att vidtas är inte svårt att förutse. Det handlar om i första hand att öka försäljningsandel och marginaler på egenvårdssortimentet och att ta marknadsandelar från annan detaljhandel på detta område. Recepthanteringen slimmas ännu mer då fokus hamnar på snabb service men också på grund av att receptvolymerna späds ut rejält på kanske 25-50 % fler apotek inom 2-3 år. Inköps- och logistikfunktioner vässas.

Åtgärderna till trots så blir den stora frågan på  fem års sikt vilka av de nya spelarna som verkligen lyckas profilera sig på ett sätt som tilltalar de framtida kunderna. Med en befarad överetablering blir marknadsandelarna än viktigare. Själv funderar jag på hur lojala majoriteten av receptkunderna är med sitt lokala apotek. Är verkligen ?bättre service? och ?mer kvalificerad rådgivning? tillräckligt för att locka över stora receptvolymer till nya apotek? Prövningens tid väntar…

Det behövs en nationell standard för farmaci på svenska apotek

4

God apotekssed är något som jag som farmacevt värnar högt. I takt med att apoteken privatiseras och nya aktörer går in på marknaden blir det än viktigare att vi farmacevter har en gemensam svensk standard som rättesnöre.

1993 introducerade den svenske apotekaren Nils-Olof ”Nippe” Strandqvist, i egenskap av president för FIP (The International Pharmaceutical Federation) Good Pharmacy Practice, GPP, God apotekssed på svenska. Riktlinjerna för GPP uppgraderades fyra år senare och antogs av Världshälsoorganisationen (WHO). Utifrån dessa har ett flertal länder utarbetat egna nationella standard för GPP. Denna standard utgör bland annat en viktig del av nivån på kvaliteten av apoteksservice till apotekskunder.

Med denna stolta historia inom GPP tycker jag att det är sorgligt att vi i Sverige ännu inte har en gemensam nationell GPP-standard för våra apotek. I den bästa av världar skulle den första versionen av ett svenskt GPP-dokument ha varit på plats redan. Det är hög tid att skapa ett svenskt dokument som talar om vad som förväntas av farmacevter och apoteksverksamhet. Jag tycker att ribban bör sättas högt. Det innebär bland annat att farmacevternas information om läkemedel till allmänheten ska vara evidensbaserad och vara i harmoni med övriga hälso- och sjukvården så att det svenska samhällets hälsopolitiska mål kan uppnås.

Fördelarna med att ha en svensk GPP skulle vara många för oss alla som arbetar kring läkemedlet och de som konsumerar dem. Detta är inte minst viktigt när det nu finns en mångfald av apoteksaktörer. För myndigheten kan bedrivandet av förebyggande tillsyn (observera förebyggande) för att säkerställa att regelverk, kvalitetsföreskrifter och krav på apotekens kvalitetsarbete bedrivas. Aktörerna kan lättare harmoniera med patientorganisationernas, myndigheten och övriga hälso- och sjukvårdens krav på god apotekssed.

Riktlinjer för FIP:s GPP är baserade på den farmacevtiska omsorgen. Riktlinjerna rekommenderar upprätthållandet av nationell standard. Det handlar bland annat om att samtliga apoteksfarmacevter har ansvar för att försäkra sig om att den service de erbjuder apotekskunder är av rätt kvalité. God apotekssed är ett verktyg och ett tillvägagångssätt för att uppfylla detta och kan sammanfattas enligt nedan:

– Att farmacevtens främsta mål är apotekskundens välbefinnande.
– Att apoteketsverksamhetens huvudsakliga mål är tillhandahållandet av läkemedel och andra hälsobefrämjande produkter av försäkrad kvalitet, korrekt information och råd till apotekskunder, samt uppföljning av behandlingsresultaten.
– Att farmacevter bidrar till kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, det vill säga att apotekskunder ska få ut så mycket hälsa som möjligt för de pengarna de betalar på apotek.
– Att all verksamhet på apotek är relevant för kunden, är väl definierad och ordentligt kommunicerad till alla inblandade.

Det är viktigt att arbetet med en svensk GPP samordnas så att vi får en nationell standard som myndighet, läkemedelsindustri, patientrepresentanter, apoteksaktörer samt övrig hälso- och sjukvård står bakom. Farmacevter och apoteksverksamhet finns i ett sammanhang där hela hälso- och sjukvården ingår och vi måste arbeta för att vara en stark länk i denna vårdkedja.
 

Välkommen till nya lakemedelsvarlden.se!

0

Som du ser har vi ändrat om en del här på lakemedelsvarlden.se.
Anledningen är enkel, vi vill att du som är prenumerant
på Läkemedelsvärlden ska få lite mer.

Förra veckan träffade vi en stor mängd studenter i Göteborg och Uppsala på väg ut i arbetslivet. De var alla inställda på en karriär inom läkemedels- eller apoteksbranschen eller inom vården. När vi stod där i vår monter på både Alarm och Pharmada och lyssnade på studenternas egna tankar kring framtiden trädde en mycket tydlig bild fram: studenterna räknar med att kunna jobba i alla branscherna och byta däremellan. Just därför gillar de också Läkemedelsvärlden eftersom, som de själva säger, tidningen är lättillgänglig och ger en samlad bild av alla branscherna.

Det var en oerhörd kick för oss på redaktionen att återigen få det bekräftat att just det vi strävar efter att göra, nämligen en bred och initierad tidning om läkemedel som är fördjupande samtidigt som den ska vara rolig att läsa, också är det som våra läsare spontant säger är anledningen till att de uppskattar tidningen.

Men, hur kul det än är att lyssna på beröm: i fredags var vi tillbaka här på redaktionen och då var det fullt fokus på att få igång nya lakemedelsvarlden.se. Resultatet av en lite rörig dag här på webben i fredags ser du idag.

Förändringarna är störst för dig som är prenumerant på Läkemedelsvärlden. Du kan från och med nu logga in här på sidan och se, läsa och kommentera alla artiklar från tidningen också här på webben.  Som en extra service samlar vi artiklarna i ett tidningsgalleri som ger dig bra överblick över de senaste numren med direkta länkar till artiklarna. Kolla in tidningsgalleriet här!

Är du inte prenumerant på Läkemedelsvärlden kan du förstås bli det, vi har numera flera olika alternativa prenumerationer: du kan läsa mer om dem här. Oavsett om du är prenumerant eller inte kommer du även fortsättningsvis kunna följa vår nyhetsbevakning kostnadsfritt.

Vi hoppas också att du uppskattar vår nya jobbsatsning. Alla platsannonser hittar du under fliken ?lediga jobb? eller gå direkt till lakemedelsvarlden.se/ledigajobb. Målet är att vi inom kort kommer samla lediga jobb från läkemedels- och apoteksbranschen och självklart också från landsting och myndigheter.

I veckan når också Läkemedelsvärlden nummer 2 våra prenumeranter. I tidningen finns från och med detta nummer den nya avdelningen “Apoteksfronten” som fokuserar på de små och stora frågor som just nu präglar den nya marknadens första tid. Vi har också flyttat om sidorna lite så att du som läsare snabbare får en överblick över de viktigaste händelserna i läkemedelsvärlden.

Vi hoppas att du som läsare uppskattar de förändringar som vi nu gör både här på webben och i tidningen!

Idag bygger vi om vår webb

0

Idag, fredag den 12 mars, bygger vi om vår webb. Rubriker och annat kan därför hoppa runt  och
se lite märkliga ut under några timmar. Men snart har vi här en webb
med mer innehåll för våra prenumeranter och en ny jobbsatsning.

Det är både små och stora förändringar på gång här på lakemedelsvarlden.se.

När väl ombyggnadsröran lagt sig innehåller webben följande nyheter:
– Du som är prenumerant på tidningen Läkemedelsvärlden kommer kunna hitta artiklarna från tidningen även här på webben för att kommentera eller tipsa kollegor om bra läsning.
– Som prenumerant på tidningen har du också full access och möjlighet att söka efter reportage i vårt arkiv som publicerats i tidigare nummer av Läkemedelsvärlden.
– Man kommer kunna teckna en webbprenumeration. Den som gör det får full access till artiklar på webben och i arkivet.
– I vårt nya tidningsgalleri kommer du kunna se innehållet i de senaste numren av Läkemedelsvärlden samlat på ett ställe.

Under lakemedelsvarlden.se/ledigajobb hittar du framöver vår satsning på platsannonser. Här kommer du att hitta lediga tjänster från hela läkemedelsområdet.

Vår nyhetsbevakning kommer självklart även fortsättningsvis vara öppen för alla.

Hoppas du har överseende med röran idag och att du kommer uppskatta nya lakemedelsvarlden.se!

En annan variant av me-too

2

Läkemedelsindustrin får ibland kritik för att den satsar för mycket på
produkter som redan finns på marknaden, så kallade me-to-läkemedel. I
USA har fenomenet tagit en ny vändning när ett kosttillskott blir
receptbelagt.

Ett exempel på idérikedomen är det som Glaxosmithkline, GSK, i USA gjort. Nyligen lanserade det en receptbelagd variant av ett receptfritt kosttillskott. Deras produkt Lovaza med omega-3 fettsyror har godkänts av FDA för att sänka nivåerna av triglycerider hos patienter med förhöjda värden. Produkten finns sedan länge som receptfri, både på apotek och i andra butiker.

Varför ett läkemedelsföretag väljer att göra en receptbelagd variant på någonting som sedan länge funnits i hälsokosthyllan kan man fundera på. Den amerikanske bloggaren John Mack som försökt gå till botten med det hela konstaterar att Lovaza innehåller nästan tre gånger så mycket av de olika fettsyrorna som det kosttillskott han brukar köpa. På så sätt är det enklare att ta, bara fyra istället för 11 tabletter. Däremot är priset per dos högre för den receptbelagda varianten. Man kan fråga sig om patienten hellre kommer att vilja ha sina fettsyror på recept eftersom de då kan bekostas av subventionerande myndigheter eller försäkringsbolag?

Man kan också fråga sig varför FDA godkände Lovaza. Enligt information på myndighetens hemsida bygger slutsatserna om på en studie med 454 patienter som kan tyckas knapert. Men med massiva reklamkampanjer och en omfattande webbsatsning är det nog en och annan amerikan som vill ha ett recept på sina fiskfetter.

Man kan konstatera att själva idén med omega 3 på burk är något av en me-too och den som inte gillar piller kan göra som några apotek i Österrike och välja en hel röding istället.

Bättre att utvärdera vad som kan göras

5

Läkemedelsvärlden hade i årets första nummer ett givande reportage om
olika sätt som läkemedelsindustrin använder för att öka trovärdigheten
i vetenskapliga tidskrifter för publikationer, som gynnar deras
produkter. Förfarandet är förstås oacceptabelt.

LIF´s vd Richard Bergström föreslår i en intervju i anslutning till reportaget att SBU därför inte skall förlita sig så mycket på publicerade studier utan i högre grad begära in original data från företagen. SBU´s chef Måns Rosén instämde i den senare delen av förslaget.

I senaste numret av Dagens Medicin låter det annorlunda och Rosén samt två medarbetare går till generalangrepp på Bergström och hävdar att industrin inte vill bli granskad av oberoende institutioner utan att alla data och analyser skall komma från företagen själva. Jag ser inte att Bergström fört fram den åsikten. Han talar om en tyngdpunktsförskjutning och att SBU ska begära in de data de behöver och mer arbeta som Läkemedelsverket. Istället för ett generalangrepp hade det varit mer konstruktivt att utvärdera förslaget mot nuläget och andra alternativ. Allt kan som bekant bli bättre.

Vad kan göras?
a.    Industrin måste sluta att ?styla? artiklar. Kravet är utmärkt, men av samma karaktär som fördömandet av skattefusk
b.    Tidskrifterna måste bli bättre på att upptäcka och refusera artiklar, som inte håller måttet. Ja, men jag tror redan de gör sitt yttersta inom sin budget.

Läkemedelsindustrin är inte den enda part som får in osanna eller tveksamma artiklar i den vetenskapliga pressen. Nature publicerade 1988 en artikel till stöd för homeopati som påstod att molekyler kunde lämna minnesavtryck i vatten och Wakefield fick 1998 in en artikel i Lancet om autism som följd av vaccinationer. Samtidigt som dessa övertramp finns får det inte skymma att den absoluta majoriteten av artiklar i välrenommerade tidskrifter är av högsta klass.

Nå, vad med Bergströms förslag? Skulle manipulerandet av data som SBU skall fatta beslut på öka eller minska med det? Skulle processen bli enklare eller oöverskådligare? Jag kan inte avgöra det. Kanske kan man se hur andra branschers förhållande till myndigheter är utformat som t ex. fordons-, kärnkrafts-  och livsmedelsindustrins. En avgörande nackdel med färre publicerade data i vetenskapliga tidskrifter är att antalet ögon som kan granska och bilda sig en egen uppfattning minskar.

Myndigheter och förvaltningar, som utsätts för kritik slår alltid tillbaka. Det må gälla domstolar, skatteverket, Socialstyrelsen, försäkringskassor eller byggnadsnämnder. Det är det traditionella sättet för dem att utföra sin uppgift, men attityden håller sällan i längden.

Nedmonteringen av den professionella farmacin i Apoteket AB

1

Häromveckan angavs det i en artikel i Svenska Dagbladet att den nya
styrelsen i Telia väckt debatt. Att den nye ordföranden saknade
erfarenhet och kompetens inom telekom hade kunnat accepteras om den
funnits hos någon av de andra styrelseledamöterna, vilket inte är
fallet.

Parallellen med Apoteket AB´s nya styrelse är uppenbar.

Jag var under 90-talet som marknadschef i Apoteksbolaget av och till föredragande i dess styrelse. I den ingick ordföranden i Läkarsällskapet, en f d generaldirektör för Socialstyrelsen, två styrelseproffs från näringslivet samt ledande sjukvårdspolitiker och administratörer. Utöver genomgång av bolagets marknadssituation ägnades stor del av diskussionen åt omvärldsfaktorer som utvecklingen inom sjukvård och läkemedelsområdet, inte bara i Sverige utan även internationellt.

Den kompetens och det engagemang som fanns i styrelsen då har uppenbarligen vidmakthållits i efterföljande styrelser till och med den som leddes av Per Båtelson, men som i uppmärksammade former tvingades att avgå. Nu har en ny styrelse utsetts med tydlig detaljhandelprofil Bland dess första åtgärder var att avsätta nuvarande VD, vilket inte var oväntat, men motivet att det behövs en ny ledare med erfarenhet från detaljhandel i konkurrens, tyder på en ny inriktning av företaget.

Hur är det då med de nya apoteksföretagen. Det kan konstateras att Apoteket Hjärtat till sin styrelse rekryterat Anita Berlin, disputerad apotekare med bred erfarenhet av läkemedels-forskning och sjukvårdsfarmaci. I styrelsen för Vårdapoteket ingår det medlem med  erfarenhet från Life Science. Kanske har dessa företag bättre förstått innebörden av att läkemedel inte är vilken vara som helst, de är den viktigaste insatsfaktorn i sjukvården och att apoteksverksamheten till största delen är skattefinansierad. Om staten också har den insikten bör det tydliggöras i ägardirektivet och den nuvarande styrelsen bytas ut.

Äntligen!

0

Nu håller det äntligen på att bildas ett centrum för bättre läkemedelsanvändning. Men resurserna är för små. Och frågan är vad centrat ska fokusera sin verksamhet på. Jag har några förslag.

Ingrid Stenberg påpekade i sin blogg den 22 december att avmonopoliseringen fått fler konsekvenser än nya apoteksägare. Ett exempel hon nämnde var ökat politiskt intresse för läkemedelsområdet, manifesterat i utarbetandet av en Nationell läkemedelsstrategi. En annan följd av skeendet är inrättandet av ett Centrum för bättre läkemedelsanvändning vid Läkemedelsverket.

Redan i den Lönngrenska utredningen, som föregick bildandet av Apoteksbolaget, föreslogs ett svenskt läkemedelsinstitut för information och statistik. Den senare delen förverkligades i olika konstellationer och slutade i NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi. I den s.k. Läkemedelsförmånsutredningen år 2000 presenterades ett förslag om att avsätta 100 miljoner kr/år i fem år för ett projekt rörande praktisk läkemedelsanvändning. Förslaget förverkligades aldrig här hemma trots att liknande verksamheter etablerades i Norge och Danmark. Några år senare tog LIF, TLV (då LFN) och Apoteket AB ett nytt initiativ i samma ärende genom att förslå inrättandet av CERLA, Centrum för rationell läkemedelsanvändning. Inte heller det blev av.

Nu förverkligas intentionerna! Inte minst Apotekarsocieteten har varit pådrivande under hösten för att ett centrum inrättas. Så långt är allt väl. Men centrat ser ut att få en budget runt 16 miljoner kr/år, vilket är på tok för lite. Sätt det i relation till de årliga miljardbesparingarna, som generikareformen inneburit ? men vars medicinska konsekvenser aldrig utvärderats på djupet.

Den stora frågan, vid sidan om resursfrågan, är vad centrat skall prioritera. Alla som är intresserade av läkemedelsanvändning bör tänka efter och göra sina röster hörda. Själv anser jag att bättre följsamhet bör vara det mest angelägna verksamhetsområdet och inte minst apotekens roll i sammanhanget. Ett angränsande område att förbättra gäller personer med många läkemedel i relation till LRP, främst interaktioner och biverkningar. Mitt tredje förslag gäller hur apotekens elektroniska expeditionsstöd EES bäst kan fås att samverka med förskrivarnas ansvar. Ytterligare ett förslag är att utarbeta en sammanställning med läkemedel för barn och erfarenheter av barnmedicinering liknande FASS eller Läkemedelsboken. Veterinär FASS finns, men inte barn FASS. Listan på möjliga projekt kan lätt göras längre: förbättringar vid generikasubstitution, receptförnyelse, Apodos, läkemedelslistor, TDM, vårdövergångar, generisk förskrivning?

Centrats verksamhet bör bedrivas i projektform och i nära samarbete med universitet, SKL, SoS,  LOK, LIF, den nybildade apoteksföreningen och andra intressenter. Periodvisa utvärderingar av ett till centrat knutet råd med representanter för viktiga aktörer på läkemedelsområdet bör avgöra projektens inriktning och fortlevnad.

Vilka förslag har du?

För patientens bästa?

1

Förra veckan kunde vi läsa ett digert antal artiklar om hur en sjuksköterska
i Staffanstorp hittat ett stort antal KOL-patienter med en enkät. I
både riks- och lokalmedia blåstes nyheten upp där det lyckade projektet
beskrevs i positiva ordalag. Ingenstans stod det att den enkät som
använts kom från läkemedelsföretaget Astrazeneca.

KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, har kommit att bli den nya folksjukdomen. Har du det inte redan är det förmodligen för att du inte vet om det, eller så kommer du att drabbas av det endera dagen. I alla fall om man får tro sensationsartiklar och rapporter. KOL är ett hemskt tillstånd, ingen tvekan om saken, med obehagliga symptom som andnöd, slemhosta och trötthet. WHO spår att KOL kommer att vara den tredje största dödsorsaken 2030 och i Sverige är enligt Läkemedelsverket mellan 400 000 och 700 000 personer drabbade av den inflammatoriska sjukdomen.

Det luriga är att så många kan ha den utan att veta om det. Lika lurigt är att läkemedelsföretag står bakom flera av de kampanjer som syftar till att hitta fler oupptäckta patienter. Ett exempel är Astrazeneca som förser vårdcentraler med en smidig enkät. Enkäten som sjuksköterskan på vårdcentralen i Staffanstorp lät alla besökande patienter över 45 fylla i. Av 277 som svarade visade sig 14, efter vidare utredning, ha KOL. Inte alla, men någon, kan nog tänkas ha fått behandling med Oxos, Pulmicort eller Symbicorte. Preparat som tillverkas av Astrazeneca.

I hela landet pågår sedan ett par år den stora kampanjen Andasut.nu som drivs gemensamt av Hjärt-Lungfonden och Astrazeneca. Genom aktiviteter landet runt är målet att få svenskarna att testa sin lungfunktion och försäkra sig om att de inte i onödan lider av KOL. På hemsidan kan man läsa att var femte person som testade sig 2008 hade nedsatt lungfunktion. Samtidigt har Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer från förra året börjat sätta sig, riktlinjer som rekommenderar underhållsbehandling med antikolinerga preparat redan i tidiga stadier av sjukdomen.

Jag undanhåller ingen en adekvat läkemedelsbehandling men kan inte tycka att det är helt oproblematiskt att företagen bakom produkterna samtidigt ordnar kampanjer som ökar antalet diagnostiserade fall. Och även om sjuksköterskan i Staffanstorp bedyrar att det inte föreligger några krav från företagets sida skaver något. Det är bara att hoppas att de behandlande sjuksköterskorna och läkarna har ett stort sunt förnuft och att de arbetar först och främst för att få de nyupptäckta patienterna att sluta röka.

Intensiva tider, ekonomi samt apotek

1

Det är intensiva tider för de som vill bli småföretagare inom
Apoteksgruppen. Buden för de apotek man är intresserade av ska lämnas
in senast på fredag den 12:e februari. Sen är det realistiskt att anta
att det tar cirka en månad innan ?vinnarna? i budgivningen presenteras.
Det får förmodas att Apoteksgruppen just nu arbetar hårt för att
säkerställa att överlämningen samt omskyltningen blir så bra som
möjligt då det äntligen ?smäller?.

I övrigt har en del klarnat för de som vill bli entreprenör under de senaste månaderna. Bland annat har Farmacevtföretagarna efter idogt arbete presenterat ett intentionsavtal med Boots Alliance. Mer information kommer att följa i veckan på olika möten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är självklart positivt att det kommer att finnas flera möjligheter för entreprenörer men även för marknaden som helhet då det skapar en större dynamik.

Ifrån en entreprenörs perspektiv är det viktigt att ha så mycket information som möjligt för att rättvist kunna ta ställning till val av lösning: Apoteksgruppen eller Farmacevtföretagarna + Boots Alliance. Kännetecknande för båda lösningar är att det fortsatt finns många frågetecken och oklarheter kvar. För den senare är detta förståeligt, då intentionsavtalet kom till sent. Förhoppningsvis blir det dock en informationsrik vecka där konturerna kring samarbetet kommer klarna ordentligt.

Det finns en del beslutsparametrar som jag håller som extra intressanta inför presentationen av lösningen. Dessa är:

– Kommer det att bli en s k ??Golden share? eller kommer man att kunna få äga apoteket till 100%.
– Hur ser en eventuell ?exit? ut: Kommer man kunna få sälja apoteket till vem som helst?
– Vilka tjänster erbjuds, vad är basutbud, och till vilken kostnad? Speciellt intressant att se om denna ligger under Apoteksgruppens kostnadsnivå.
– Vilka frihetsgrader kommer att erbjudas för de som vill göra ?allt? själv, kan man exempelvis endast ta del av inköpsfunktionen?
– Kommer man fortlöpande beredas möjlighet att påverka avgifter samt tjänster i serviceutbudet genom exempelvis medlemsråd?
– Strategi framåt för att ta marknadsandelar på den nya apoteksmarknaden.

En del av dessa frågeställningar kan man möjligen besvara genom att läsa mellan raderna i den rapport som Farmacevtföretagarna beställde av Handelns Utredningsinstitut med titeln ?Apoteksgruppen och småföretagandet?. Samt genom årsboksluten för Alliance Boots.  

Dock, en av de för mig viktigaste frågorna är förväntad avkastningsnivå. Boots Alliance är ett globalt företag med miljardintäkter. Företaget ägs sedan 2007 av riskkapitalister (bland annat KKR för er som läst Barbarians at the Gate) vilka säkert har ett avkastningskrav, vilket vore intressant att veta.

Apoteksgruppen fick just en fråga om avkastningskrav ifrån Dagens Apoteks journalist, varpå VD: n för Apoteksgruppen svarade:

?Några uppgifter om explicita avkastningskrav har jag inte tagit del av. Det är ytterst en fråga som bör ställas till ägaren, men jag utgår ifrån att det kommer att handla om relativt traditionella avkastningskrav som liknar de som gäller för andra statliga verksamheter.?

För att vissa på spännviden i VD:s svar kan man ögna de avkastningskrav som Apoteket AB har haft de senast åren. I exmpelvis ägardirektivet ifrån Socialdepartementet 2008 finns att läsa:  

?Räntabilitetsmål ? räntabiliteteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, ska långsiktigt motsvara den tioåriga obligationsräntan (genomsnittligt beräknad för räkenskapsåret) med ett tillägg av tre procentenheter.?

Året 2008 gjorde Apoteket AB ett resultat efter skatt på 711 Mkr.

Ser man ännu längre tillbaka kan man läsa: ?Apoteket ska inte sträva efter vinstmaximering utan vår uppgift är att nå ett gott resultat som möjiggör utveckling och investeringar.? Detta finns skrivet i årsredovisningen för 2004, ett år då man gjorde 206 Mkr i resultat efter skatt.

Poängen är att genom historiskt låga avkastningskrav så har Apoteket AB haft historiskt låga avkastningar. Exempelvis kan nämnas:

2000: – 4 Mkr
2001: – 126 Mkr
2002: + 12 Mkr

Dock, uttalandet ifrån Apoteksgruppen:s VD blir ännu mer oklart om man tar höjd för ?andra statliga verksamheter?. Exempelvis kan nämnas Vattenfall som för 2008 redovisade en vinst på 23 498 Mkr (!).

Klart är att Apoteksgruppen på något sätt måste finansiera sitt tjänsteutbud, sina anställda och samtidigt gå med vinst, eller annorlunda uttrycket, ge ägaren en viss avkastning. Hur stor avkastningen blir ger en stark indikation om framtida medlemsavgifter samt strategisk inriktning för Apoteksgruppen. Att som entreprenör få ta del av dessa diskussioner tycker jag är mer än rimligt innan de ska ta ett beslut om Apoteksgruppen eller Farmacevtföretagarna + Boots.

Dags att prata om spökskriveriets omfattning

0

I veckans utgåva av PloS Medicine finns en artikel där forskarna Jeffrey
R. Lacasse och Jonathan Leo har gått igenom hur femtio amerikanska
medicinska toppuniversitet förhåller sig till spökskriveri. De
konstaterar att det bara är tio universitet som uttryckligen förbjuder
det i sina olika riktlinjer.

Lacasse och Leo tycker att det är en låg siffra. Men man kan också vända på det och tycka att det är bra märkligt att medicinska toppuniversitet skulle behöva sådana riktlinjer över huvud taget. Anledningen till att frågeställningen dykt upp är att det under de senaste åren uppdagats att spökskriveriet av medicinska vetenskapliga artiklar är omfattande. Amerikanska rättsprocesser har gjort att mängder av tidigare hemliga dokument från läkemedelsindustrin har blivit offentliggjorda. Dokumenten visar att systemet för vetenskapliga publikationer är mycket osunt och att läkemedelsindustrin styr betydligt mycket mer än vad man tidigare trott.

I dagarna når Nummer 1/2010 av Läkemedelsvärlden  våra prenumeranter. I reportaget ?Manipulerad vetenskap? beskriver vi, bland annat utifrån dokument från rättsprocesserna, hur spökskriveriet går till och hur utbrett det är. Konsekvenserna av spökskriveriet är i många fall att den bild vi får av läkemedels effekt och säkerhet i medicinska vetenskapliga tidskrifter är fel. Den är manipulerad så att läkemedlens fördelar förstärks och nackdelarna spelas ner. Fel som sen letar sig ända in i behandlingsrekommendationer och vetenskapliga översikter.

I reportaget säger bland annat Läkemedelsindustriföreningens vd, Richard Bergström, att Statens beredning för medicinsk utvärdering inte bör förlita sig på medicinskt publicerade artiklar i sina utvärderingar. Detta eftersom de helt enkelt inte är tillförlitliga. Det är en tydlig signal om att industrin själva vet att manipulerandet av medicinska artiklar har gått för långt.

Författarna av artikeln i  PloS Medicine skriver att de vill att 2010 ska bli ett år med amnesti där alla medicinska universitet får möjlighet att ostraffat meddela vilka vetenskapliga artiklar som blivit spökskrivna fram till idag. Dessa artiklar ska enligt förslaget sedan dras tillbaka. På så sätt menar forskarna att man åtminstone hjälpligt skulle kunna städa upp i den medicinska litteraturen. Förslaget är radikalt och sannolikt inte möjligt att genomföra. Men frågan är definitivt väckt: hur ska man lösa problemet med att vi idag inte vet vem som egentligen står bakom de artiklar som presenteras som oberoende forskning om ett läkemedel?

Ett första steg är att börja diskutera hur de spökskrivna artiklarna skrivs och letar sig in i systemet idag. Läkemedelsvärlden nummer 1 2010 är en bra start om du vill sätta dig in i problematiken. Mejla oss om du vill köpa ett exemplar: chefred@lakemedelsvarlden.se

P.S. Vårt reportage ?Manipulerad vetenskap? baseras på dokument som blivit offentliggjorda i amerikanska rättsprocesser. Här är länken till databasen där dokumenten finns: http://dida.library.ucsf.edu/

Försäljningsetik och kuponger

0

Handla för 150 kronor och få en handdesinfektion på köpet. Det var ett
av premiärerbjudandena som fanns på Medstops apotek vid invigningen.
Erbjudanden och rabatter kommer med all säkerhet ingå i batteriet av
knep som apotekskedjorna tar till för att locka kunder. Men det är inte
okej att prångla ut läkemedel som kläder i mellandsgsrean. 

Den som gick in på en av Apoteket ABs apotek för en tid sedan kunde mötas av ett lockande erbjudande – ?Köp 4 förkylningsprodukter och få en bok?. En liten present för den som lade ner en hostmedicin i korgen förutom värktabletterna och nässprayen. Problemet var bara att det var fel. Enligt lagen ska marknadsföring av läkemedel ske på ett sätt som bidrar till en bra läkemedelsanvändning och de tyckte inte Läkemedelsverket att erbjudandet gjorde. Apoteket AB fick på tassen och slutade med erbjudandet.

Enligt Lennart Forslund som arbetar med medicinsk information på verket kommer det bli klurigt att hålla koll på att försäljarna sköter sig. Det finns inga enkla regler utan bedömningarna görs från fall till fall. De nya apoteken kommer sannolikt att försöka, pröva reglerna och förhoppningsvis hittar man en balans. Många av apoteken kommer troligen att drivas av personer med farmacevtisk kompetens och i alla fall bland de stora kedjorna har kvalitetspratet ljudit högt.

Värre blir det med de med alla de andra försäljningsställena. Här får man, som Lennart Forslund uttrycker det, lita på deras sunda förnuft. För det är inte falukorv och lösgodis det handlar om även om försäljningsstället är Ica, Q8 eller närlivsen på hörnet. Att kränga ett sexpack folköl och få en laddning ibuprofen på köpet är inte okej. Frågan är vem som ska kontrollera hur de bedriver sin försäljning. Och vad som händer med de som missköter sig?

Eftersom butikerna inte har något tillstånd som kan dras in kan man undra vilka incitament som kommer att finnas för att de ska hålla sig inom regelverket? Ett regelverk som dessutom, tre månader efter försäljningsstarten, fortfarande innehåller frågetecken om till exempel kontrollprogram. Som det är nu hoppas myndigheterna på att handlarna ska arbeta enligt devisen ?fråga först? när de är osäkra om på om allergitabletter med kort datum får reas ut. Inte att de först testar gränserna för att se när någon säger stopp.

I USA har trenden med rabatter på läkemedel tagit hiskeliga proportioner. Där kan patienter med skral kassa printa ut rabattkuponger på nätet både för OTC och receptbelagda preparat.  För att möta den generiska konkurrensen kör flera av de stora företagen, bland andra Lundbeck och Wyeth, stenhårt med olika kunderbjudanden när patienter kan spara flera hundra kronor i månaden på att välja en viss sorts antidepressivt.

Det känns skönt att reglerna i Sverige inte tillåter något i närheten men det ska blir intressant att se hur mycket gränserna kommer att testas på det receptfria sortimentet.

Att lära från Acomplia och Reductil

2

I fredags meddelade det europeiska läkemedelsverket att de drar
tillbaka försäljningstillståndet för Recutil (sibutramin). Dagen innan
hade amerikanska läkemedelsverket, utifrån samma data, istället
beslutat att låta preparatet vara kvar på marknaden fast med vissa
restriktioner. Situationen är påtagligt lik den som för några år sedan
präglade diskussionerna med det andra stora bantningspreparatet
Acomplia (rimonabant). Men då var situationen den omvända. EMA sa ja,
men FDA sa nej.

Sätt de två fallen bredvid varandra. Acomplia: godkändes i EU i juni 2006 trots kända risker för allvarliga psykiatriska biverkningar, framförallt depression. Läkarna uppmanas att nog följa upp patienternas psykiatriska status. Läkemedlet används ändå flitigt. Efter något år börjar uppföljningar visa på allvaret med biverkningarna. Framförallt blev det uppenbart att läkemedlet förskrevs till patienter som redan stod på antidepressiva ? i den kliniska vardagen visade det sig att patienter som behövde Acomplia också i mycket hög utsträckning led av depression.

Samtidigt håller amerikanska FDA på att utvärdera läkemedlet för att godkänna det. De kommer fram till att riskerna för psykiatriska biverkningar är för stora, och under sommaren 2007 säger FDA nej till Acomplia. EMA fortsätter att utvärdera och väljer i augusti 2007 att skärpa varningarna. De sätter depression som en kontraindikation och hoppas att inga fler patienter ska behandlas med antidepressiva och Acomplia på samma gång.

Men i oktober 2008 tvingas EMA tillslut konstatera att de skärpta varningarna och kontraindikationerna inte hjälpt, i praktiken användes läkemedlet fortfarande fel och EMA beslutar att dra tillbaka försäljningstillståndet.

Reductil: Blev godkänt i USA 1997 och i Europa 2001. EMA efterfrågar en säkerhetsuppföljning på risken för allvarliga kardiovaskulära händelser. Det lägger grunden till SCOUT-studien som under sex år följde 9000 patienter med redan förhöjd risk för kardiovaskulära sjukdomar och som behandlades med Reductil. I höstas fick så både EMA och FDA läsa resultatet och drog öronen till sig. Riskerna var större än man trott.

Vad händer den här gången? Jo, i fredags beslutar EMA att helt dra in försäljningstillståndet. De skriver att de patienter som sannolikt använder Reductil i klinisk praxis ofta har en risk för ökad kardiovaskulära händelser. Därför är risken att ha preparatet kvar på marknaden för stor.

FDA väljer istället den gamla EMA-vägen. I torsdags sa de att SCOUT-studien inte är skäl nog att dra tillbaka läkemedlet. Istället lägger de till ?tidigare kardiovaskulära händelser? som en kontraindikation, patienter som tidigare drabbats av hjärtinfarkt eller stroke ska med andra ord inte förskrivas sibutramin. Alltså väljer FDA att göra exakt så som EMA gjorde med Acomplia i augusti 2007. Ha kvar läkemedlet, men uppmana läkarna att ge det till rätt patienter.

Det hade varit bra, och i linje med strävan efter individualiserad medicin, om det gick att ha kvar läkemedel på marknaden trots att de är farliga för vissa patienter. EMA testade med Acomplia och konstaterade att det inte gick, preparatet förskrevs till fel patienter och det blev för farligt. Kanske är det den erfarenheten som gör att de agerar mycket kraftfullare med Reductil redan från början.

Varför FDA väljer en mer tillåtande linje i det här fallet törs jag inte spekulera i. Men det ska bli intressant att se vad som händer med FDA:s beslut med Recutil (som heter Meridia i USA). Kanske har FDA bättre pli på sina läkare och kan förmå dem att inte förskriva Reductil till riskpatienter? Eller så kommer de göra samma erfarenhet som EMA gjorde med Acomplia och om något år eller två tvingas dra tillbaka preparatet helt.

Historien om de två bantningsläkemedlen sätter problemet med ordnade kliniska prövningar vs. den krassa verkligheten i fokus. Riskerna med preparaten var visserligen synliga i de kliniska prövningarna, med relativt små. De förstärks i klinisk praxis eftersom patienterna som då får läkemedlet inte är så noga utvalda. Det är hur man ska hantera den krassa verkligheten som blir tiotusen-kronorsfrågan, både för myndigheter och företagen som producerar läkemedlen.

Oavsett hur det går för FDA med deras försök att styra upp förskrivningen så kommer det om ett par år finnas en del analysarbete att göra. De båda myndigheterna EMA och FDA borde då gemensamt kunna svara på frågan när det är bäst att enbart skärpa varningar och på så sätt försöka påverka den krassa verkligenheten, och när det är lika gott att säga helt nej redan från början.

Nu börjar det

0

Ingen kan nog påstå att själva apoteket var särskilt nytt. Hyllorna
stod där fyllda med samma sortiment och samma skyltar som man är van
vid. Men just igår eftermiddag var Apotek Påfågeln lite speciellt. Den
slitna gamla frasen ?alla var där? lämpar sig bra. De flesta med någon
makt över den här nya marknaden var där, och alla var på något vis
lättade över att alla faktiskt klaffat när det allra första apoteket
skulle öppna i ny regi.

Leif Nilsson, chefsapotekare på Medstop, berättade om en något stressig och nervös lördag när it-systemen skulle bytas för första gången. Men de hade fått allt att fungera där på lördag eftermiddag, och på söndag morgon stod han stolt och väntade på den första receptkunden. Fast det hade tydligen inte gått så bra att förklara för damen exakt hur historisk hon var. Hennes enda kommentar på det faktum att hon var den första besökaren på ett privat apotek var ?jaha?. Skulle gissa att hon är rätt så representativ för den genomsnittliga kunden.

Christina Åkerman, gd på Läkemedelsverket, konstaterade att det är först nu när de nya apoteken verkligen kommer igång och bygger upp sina verksamheter som de som myndighet kan se vad det är de behöver komplettera med, då särskilt när det gäller den producentoberoende informationen.

Rickard Bergström, vd för Lif, var istället inne på att det nu blir stor skillnad för hans medlemsföretag. Förhållandet mellan apoteken och industrin regleras i etikavtal, men det är mycket som kan hända i början innan förhållandet mellan dessa två nya branscher mognat. Det var inte mycket idé att förhandla om hyllplatser och liknande med monopolisten, men nya spelare kommer vara kreativa. De stora dragen som man har kunnat tänka ut på förhand är reglerade, men exakt vad kreativiteten hos läkemedelsföretagen och apoteksföretagen kommer leda till blir synligt först när verksamheterna är igång på riktigt.

Lennart Axelsson på Sveriges farmacevtförbund tyckte att visst, det är ju fantastiskt att omregleringen kommit så här långt. Men han kunde inte låta bli en dag som denna, sa han, att tänka på alla entreprenörer som satt fast i siffror och problem med it-system. Där har regeringen misslyckats ännu så länge, konstaterade han.

Stefan Carlsson använde ord som milstolpe och var nöjd för sin före detta personals skull att själva överlämnandet gått bra. Och så tyckte han att det var fina färger på Medstops apotek. I övrigt verkade han mest se fram emot att resten av överlämnandet skulle bli gjort, och att februari skulle passera. Det är sen det börjar för Apoteket AB.

Bullar, kex, godis och mingel. Myndighetsfolk, politiker, apotekskonkurrenter och läkemedelsindustri. Under en timma igår samlades de under ett tak för att se på när en apoteksskylt byttes till en annan och stämningen var entydig: Nu börjar det.

Anonyma avantgardister

3

Så har vi lagt ännu ett decennium till historien, 00-talet. Mycket
vatten har runnit under broarna och ingen kan säga att det inte ?hänt
något?, särskilt inte i vår bransch. Jag skulle dock vilja belysa en
helt annan trend som vuxit sig stark de senaste åren: explosionen av
anonyma åsikter i offentligheten.

Jag har under det senaste åren blivit allt mer fundersam över varför folk inte vågar stå för sina åsikter. Detta är en allmän tendens som verkar genomsyra alla samhällets sektorer. Mest tydligt har det blivit med intåget av den nya tekniken. Med bloggar och kommenteringsfunktioner på webbsidor har det blivit kutym att ösa ur sig mer eller mindre genomtänkta haranger under någon fiffig men anonym signatur. Ni som följt nyhetsutvecklingen på apoteksfronten via Internet har kunnat ta del av en strid ström av anonymiserade åsikter.

Jag tror dock inte att tekniken är främsta anledningen till denna utveckling. Vi svenskar har länge varit ett ganska gnälligt folk som skriver anonyma lappar i tvättstugor och på anslagstavlor i stället för att reda ut problemet på plats med dän det berör. Som ringer polisen i stället för att knacka på hos den störiga grannen. Och som skriver anonyma kommentarer på webben i bloggar och andra artiklar.

Varför har det blivit så? Hur kommer det sig att vi svenskar har blivit så ängsliga att vi inte kan träda fram bakom våra tankar och funderingar? Varför detta behov av att dölja sig trots att man många gånger har kloka synpunkter? Trots en mycket liberal, och traditionstyngd, lagstiftning om yttrandefrihet? Trots LAS, ett blomstrande föreningsliv, ?Lex Maria?, med mera? Jag välkomnar gärna synpunkter på detta, även anonyma.

För mig är det enkelt. Jag säger eller skriver inget som jag inte kan stå för. En åsikt utan tydlig avsändare är aldrig lika stark eller betydande i mina ögon som när en ?riktig person? levererar den. Det är därför jag blir beklämd när många av mina kollegor väljer att uttrycka sig anonymt kring utvecklingen på läkemedelsområdet. Debatten förtjänar bättre. Det här landet byggdes inte med lappar i tvättstugan.