Jag går en söndagskväll genom en av de stora parkerna i centrala Stockholm. Den så efterlängtade grönskan är ordentligt dold under lager av pizzakartonger och mindre charmiga engångsgrillar.
Det ser helt enkelt riktigt, riktigt illa ut. Jag ryser och tänker att det är underligt att samma medborgare som ropar efter höga miljökrav och minskade utsläpp beter sig så här. Vi ser helt enkelt inte att den ketchupkletiga papplådan som placeras bredvid den sprängfulla papperskorgen också effektivt bidrar till nedsmutsningen.
Som individ kan man alltid påverka. Som företag kan man påverka ännu mer. Därför blir jag lika förvånad över sommarens sophögar som när apotekskedjornas representanter pratar miljö. Från dem hörs ofta att de i princip inte har någon möjlighet att ställa miljökrav på de läkemedel de köper in. Det förklaras främst genom att det inte finns någon miljömärkning av läkemedel och att de är skyldiga att tillhandahålla en mängd produkter oavsett tillverkningsprocess och ursprungsland. Ofta hänvisas frågan till framtida EU-beslut och utredningar.
Men att bara säga att arbete pågår låter i mina öron ganska futtigt. Självklart går det att påverka för den som verkligen vill. När det gäller sortimentet av handelsvaror och receptfria läkemedel står det apoteken fritt att välja vad de vill köpa in. Även om det inte finns några helt miljösäkra eller miljömärkta läkemedel borde det väl rimligen gå att ta reda på tillverkningsland, undersöka transporter och eventuella kopplingar till utsläpp i närmiljön och utifrån det föra en diskussion med tillverkare och leverantörer?
I Stockholms läns landsting har man tagit fram en lista på läkemedel som är miljöbelastande genom att mäta förekomsten av läkemedelssubstanser i ytvattnet, dricksvattnet och i fisk. Det är en lokal förteckning som gäller just Stockholm och jag förstår att apoteken inte kan utgå från en sådan där de köper in sina produkter. Men i väntan på lagförslag och insatser från läkemedelsföretag borde de kunna göra mer än de gör idag. Det låter inte som att frågan är prioriterad helt enkelt. Jag kan ha fel och får gärna min bild motbevisad.
Det jag saknar är en mer engagerad diskussion och en större visad vilja. När Cecilia Marlow var vd för Kronans Droghandel drev hon en aktiv debatt om vad apoteken kunde göra ur miljösynpunkt, nu låter det mest som trötta suckar.
Jag hoppas att förslaget i Apoteksmarknads- och läkemedelsutredningen om att TLV ska väga in miljöhänsyn vid generiskt utbyte blir verklighet och att den miljöbedömningsmodell som bland annat Lif håller på att ta fram ger konkreta förslag. På så sätt kommer förhoppningsvis i alla fall receptbelagda preparat som är mindre miljöbelastande att gynnas.
Till dess ska jag sikta på papperskorgarna i sommar och hoppas att fler gör detsamma.