Mycket har utretts, men inte det viktigaste

I dagarna går remisstiden ut för slutbetänkandet av Läkemedels- och apoteksutredningen. En utredning som tillsattes i juni 2011 för att göra en översyn av vissa frågor som rör prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Vid fem tillfällen från september 2011 till augusti 2014 har den fått tilläggsdirektiv i form av utökade delar och/eller längre utredningstider. Utredningen har under dessa år tittat på prissättning av originalläkemedel utan generisk konkurrens, maskinell dosdispensering, ägandet i Apoteket Farmaci, särläkemedel, djurläkemedel, hanteringen och prissättningen av licensläkemedel, extempore-läkemedel och smittskyddsläkemedel, sett över behovet av att definiera vilka läkemedel som kan ingå i läkemedelsförmånerna, överväga om miljöaspekter bör beaktas vid subventionsbeslut, lämna förslag på hur en obligatorisk läkemedelsförsäkring ska utformas inom förmånerna samt se över leverans- och tillhandahållandeskyldigheten när det gäller förordnade läkemedel och varor.

Väldigt lite i denna utredning har, trots namnet, berört vilken apotekens roll är i vårdkedjan. En roll som borde vara självklar när läkemedel är den valda behandlingen. En behandling som patienten till stor del ansvarar själv för att den genomförs. Det sista ledet som patienten träffar är apoteken och därför ter det sig självklart att dessa är en del av vårdkedjan. Läkemedel är inte bara en vara utan en behandling som används inom vården för att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller symptom. En del av de frågor som lyfts i Läkemedels- och apoteksutredningen har rättats till under vägen men man har ännu inte gjort det viktigaste: att titta på förutsättningarna för att apoteken ska vara en del av vården.

Om en ny utredning ska tillsättas bör fokus vara på just detta. Hur denna del av vårdkedjan utnyttjas och utvecklas bäst när läkemedel är den valda behandlingen? Hur arbetar de olika professionerna i vårdkedjan tillsammans för ett bra resultat kring behandlingsformen läkemedel? Hur sker kommunikationen mellan apotek och övriga delar som vi idag kallar sluten, öppen och kommunal vård? Vilka flöden i denna kedja ger det mest optimala resultatet för individ och samhälle? Det är dessa frågor en ny utredning behöver sätta fokus på för att Sveriges befolkning ska få en läkemedelsbehandling i världsklass.