Lätt att skylla på någon annan när ingen har ansvar

Konkurrens och upphandlingar sparar pengar. Men om man inte riktigt vet vad man ska upphandla, kan det bli ett bra resultat då?

Vid årsskiftet gick Apoteket ABs monopol på dosmarknaden ut. Landstingen hade i god tid förberett sig och gjorde i många fall gemensamma upphandlingar. Men så som ofta överklagades flera av dem och allt drog ut på tiden. Övertagandet kunde ske först i början av sommaren i några av de landsting som skrivit avtal med nya dosleverantörer eftersom det var så många steg som skulle vara på plats.

Men ändå inträffade det som inte fick hända. Det blev förseningar och fel. Patienter fick sina dospåsar sent. Somliga patienter fick fel eller saknade något läkemedel. Receptpåminnelser fungerade inte. Någon blev skadad och många blev oroliga. 

De nya dosleverantörerna har fått bära hundhuvudet. Självklart borde de ha varit bättre förberedda och visst, det borde inte finnas utrymme för fel. Men är det verkligen rätt att bara skylla på dem? 

När den svenska apoteksmarknaden omreglerades fanns det tydliga regler för hur övergången skulle gå till och vilket ansvar Apoteket AB hade. För konkurrensutsättningen av dos har det inte varit lika tydligt, vilket har lett till att de olika aktörerna har skyllt problemen på varandra. De nya dosleverantörerna påstår att Apoteket AB inte lämnat ifrån sig all information och felaktiga adresslistor. Apoteket AB menar å andra sidan att de nya dosföretagen kanske underskattat tjänsten. Även landstingen har saknat någon med ett övergripande ansvar. De har inte haft så bra insikt i dostjänsten under monopolet, och har därför haft svårt att göra ordentliga upphandlingar.

Oavsett vems fel det är hamnar de gamla och sjuka i kläm.

Om några år är det dags för landstingen att handla upp dostjänsten igen. Kommer de att orka byta leverantör med allt de gått igenom den här gången eller hålla fast vid sin gamla leverantör för att slippa strul? Vad innebär det för konkurrens och ekonomi? Vågar dessutom landstingen förlita sig på att de gamla dosföretagen lämnar över information till sin värsta konkurrent? 

En myndighet med ansvar för dosomregleringen skulle kunna minska problemen inför nästa upphandlingsomgång. Det kanske inte hade behövts ansvar på samma nivå som Apoteket Omstrukturering AB hade under omregleringens första del, men kanske hade Apotekens Service kunnat ha hand om adressregistren under en övergångsperiod.

Här har politikerna något att reda ut så att dospatienterna slipper hamna i kläm än en gång.