Begreppet förändring förknippas ofta med kreativitet, förbättring,
rationalitet, förnyelse, kanske omtanke och andra positiva tankegångar.
Det fiffiga är emellertid att även försämring är en förändring, så man
är ju egentligen helgarderad när man använder begreppet. Språklig
spetsfundighet? Nja, det finns nog inslag av ordets makt över tanken.
Förändringen kan bli ett självändamål.
Omregleringen av apoteksmarknaden må ha hyllats av några politiker, aktörer och yrkesutövare. Men kunderna verkar inte hålla med. Nöjd kund-index har sjunkit från tidigare 95 till 75 efter omregleringen. Har möjligen mätinstitutet frågat enbart konservativa gnällspikar eller är kunderna så otacksamma att de inte förstår finesserna i förändringen?
Det är hur som helst inte gratis att göra ett sådant ingrepp i samhällsmaskineriet. Läser man i årsberättelserna för Apoteket AB och Apoteksgruppen finner man omstrukturerings- och försäljningskostnader som uppgår till ca 1 400 mkr. Härtill ska föras kostnader som socialdepartementet haft för egen personal och konsulter. Dessa har departementet inte ansett sig kunna eller vilja redovisa trots upprepade förfrågningar under lång tid.
Tillkommande löpande kostnader är, förutom att systemet tillförts 460 mkr i handelsmarginalen, personalförstärkningar på TLV och Läkemedelsverket med 15 -20 personer. Hit ska också räknas kostnaden för den tillsyn av den receptfria försäljningen som kommunerna knappt börjat utföra.
Det är klokt att granska monopol. Särskilt angeläget om de är privata eller oligopol. Det är uppenbarligen också angeläget att tänka sig för innan man stökar till det i fungerande samhällsfunktioner.
Varför då dessa rader? Det går ju inte att vrida klockan tillbaka. Förbättringar och anpassningar till konsumenternas behov måste alltid beaktas. Den nu genomförda omregleringen har dock hittills inte varit särskilt framgångsrik sett ur kundernas perspektiv. Det är bara att hoppas att nästa drag med skattefinansierade åtgärder genomförs med större eftertanke.
Apoteksbranschen och framför allt dess tålmodiga personal har en tuff match att gå för att återfå kundförtroendet som en aktör inom hälso- och sjukvårdsområdet om man inte definitivt ska sälla sig till den kommersiella hälsokosmetiska detaljhandeln.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Anser att det är katastrof när man säljer ut fungerande verksamheter.
För kunderna kan det väl bara vara negativt. Ibland svårt att få tag i medicin och dyrare tycker jag i varje fall att det blivit. Och reklam både i brevlådan och på TV är inte trevligt.
Det där med valfrihet kan ju låta bra, men för oss i glesbygen har utförsäljningen bara inneburit mindre valfrihet. De privata apoteken ska delvis ha ett annat sortiment än de forfarande statliga, och det innebär att vi inte längre kan få tag i varor vill vill ha, med mindre än vi reser flera mil. Det är uselt. Alltigenom uselt. Dessutom försvann servicen med information om vilket apotek som har den önskade varan om det apotek man var i inte hade varan. Jag ser alltså inga vinster alls med privatiseringen, bara inskränkt ideologi.
Det var ju lätt att förutse att ett slopande av apoteksmonopolet skulle medföra stora kostnadsökningar. Sverige hade de lägsta distributionskostnaderna sett till både grossist- och detaljistleden. Att vi inom storstadsområden har många apotek i närheten är ingen fördel och samtidigt har servicen inom mindre orter och glesbygden blivit sämre. Eftersom lagerhållningen minskat inom många apotek har kundservicen försämrats. Samarbetet mellan närliggande apotek har försvunnit. Att jag har sex apotek i närheten har inte inneburit några fördelar. Alla dessa försämringar till en kostnad av ca 2 miljarder var onödig.
Skaffa snabbt en enda växel för att ringa in recept! Där sker omdirigering till rätt apotek. I dag kan man sitta i fel kö länge, bara för att upplysas om att önskat apotek tillhör annan kedja. Så är det bara börja om igen. Frustrerande! Alla har ju inte elektroniska recept.
Ser övervägande nackdelar med privatiseringen.
Jag jobbar på apotek och om en läkare ringer in ett telefonrecept och har stämt av med kunden att det får göras om till elektroniskt telefonrecept av mottagande apotek så tycker jag det är en lösning. Kunden får dock ej ha motsatt sig till att vara med i receptregistret då har vi inte rätt att lägga in på detta sätt… finns sätt att lösa detta…
Socialministern slår sig för bröstet. Se där – det har etablerats 300 nya apotek i landet tack vare avregleringen av apoteksmarknaden. Toppen -om det inte vore så att de nya apoteken etablerades där det sedan tidigare fanns gott om dem. I Växjö har vi fått en ökning från 5 till 13 apotek. Varför det ? Sanningen är den att medel Svensson fått ett minskat avstånd till närmaste apotek från 4 km till 3,9 km. Samtidigt har sortimentet spritts ut på fler enheter, med sämre lagerhållning för alla. Faktum är att det blivit en sämre tillgänglighet, speciellt för de personer som har en ovanligare och lite dyrare medicin. En fördel är att öppethållandet ökat, men det hade man inte behövt sälja ut en massa apotek till rikskapitalister för att uppnå.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här