I slutet av sommaren nåddes världen av nyheten att superdatorn Watson lyckats ställa diagnos på en japansk kvinna med en ovanlig typ av leukemi. Hon hade tidigare behandlats med cellgifter men återhämtade sig inte som förväntat. Läkarna började misstänka att det rörde sig om en annan typ av leukemi än den hon behandlats för men de tester som gjordes visade inget tecken på det.
Här kom Watson in i bilden. Datasystemet, som bygger på artificiell intelligens, har tillgång till enorma mängder vetenskaplig information. Bland annat inom onkologi. Genom att även ge systemet tillgång till den sjuka kvinnans genom kunde det identifiera mutationer unika för en viss subgrupp av leukemi.
Med hjälp av informationen kunde läkarna sedan sätta in rätt behandling och kvinnan tillfrisknade snart så pass att hon kunde lämna sjukhuset.
Artificiell intelligens, eller AI, är ett brett område men innebär grovt beskrivet en ”intelligent” maskin som inte bara kan lagra stora mängder data utan också processa den genom att se mönster, förutse händelser, lära sig och utvecklas allt eftersom.
Men AI kan inte bara användas för att ställa svåra sjukdomsdiagnoser utan även för att hantera stora och komplexa flöden av information och aktiviteter. Till exempel för utbetalning och återkrav av studielån och hantering av Försäkringskassans alla ärenden.
Ett annat område där AI antagligen skulle kunna göra en insats är inom sjukvården – på ett organisatoriskt plan. Ingen är ovetande om de utmaningar vården har vad gäller bemanning, platsbrist, skenande kostnader och så vidare. Säkerligen är enskilda processer och delar av verksamheter grundligt kartlagda och optimerade redan i dag, men frågan är om HELA vårdförloppet är det?
Här skulle Watson, eller någon annan AI, kunna ges tillgång till händelseförlopp, patientflöden, bemanningsbehov och kostnadskalkyler med mera och utifrån det ta fram förslag på hur verksamheten kunde organiseras för att ge patienten så optimal vård som möjligt och samtidigt utnyttja de befintliga resurserna så klokt som möjligt.
I Kanada har ett storsjukhus i Ottawa, The Ottawa Hospital, använt AI just på ett sådant organisatoriskt sätt. Sjukhuset bildades 1998 efter en sammanslagning av fem olika vårdenheter. På sjukhuset, som har 1 200 vårdplatser och 12 000 anställda, bedrivs både forskning och undervisning. I takt med den medicinska och demografiska utvecklingen noterade man att andelen patienter med många och komplexa diagnoser ökade, vilket i sin tur ställde högre krav på multidisciplinära vårdteam. Man märkte också att organisationen inte var anpassad för ett sådant arbetssätt utan att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ägnade orimligt mycket tid åt att leta information och få kontakt med varandra, vilket resulterade i mindre tid med patienterna.
Lösningen blev att med hjälp av AI kartlägga alla processer och organisera vården utifrån patientflödet. En process som förbättrades var inläggning av patienter som kom från akuten, som efter översynen blev både snabbare och mer förutsägbar. Även utskrivningen av patienter koordinerades bättre vilket ledde till en snabbare process också där.
Men viktigast av allt var kanske det som hände däremellan, där teamet runt patienten hela tiden visste var i vårdkedjan patienten befann sig, vilka delar av sjukvården som var inblandade just för ögonblicket, vem som gjorde vad och vad som behövde göras innan nästa steg kunde tas. Det innebar att onödiga väntetider kortades ner och att behandlingen av patienten förbättrades.
Jag inbillar mig inte att lösningen på den svenska vårdkrisen är en ”quick fix”. Inte heller att verkligheten är lika okomplicerad som ett ”business case”. Men om nu AI-tekniken finns, och har förmåga att se komplexa mönster och presentera förslag på lösningar bortom de mest uppenbara, borde vi utnyttja den.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
AI är utan tvekan ett verktyg som kan utveckla sjukvården och lösa många av problemen i svensk sjukvård idag. Men vi får inte glömma vår egna intelligens, som vår hjärna besitter. Då handlar det om den erfarenhetsbank vi skaffar oss under ett långt yrkesliv och som att se enkla innovativa möjligheter. Själv vidareutbildade jag mig på Stockholms Universitet i nutrition, ett ämne som alla tror att man behärskar, mest mannen på gatan. Mitt mål var efter en utveckling av läkemedel före colonröntgen ta reda på vad maten dagen innan kunde innebära för slutresultatet. Efter samtal med forskare i nutrition snubblade jag över problemet att få ett rätt intag av näringsämnen.
Jag började söka efter dokumentation i ämnet och fann mycket få studier och när jag började på kurserna i Huddinge var det problemet att mäta näringsinnehållet i maten som måste kunna göras. De dataprogram som fanns i början av 80 talet var få och inte särskilt väl utvecklade varför jag med hjälp av programmerare så småningom lyckades utveckla kostdataprogram som jag kunde sätta i händerna på patienterna. Som farmaceut är det naturligt att inrikta sig på de verksamma substanserna, näringsämnena i maten vilket inte kollegerna, dietisterna och nutritionisterna som inte har någon direkt koppling till sjukvården har förstått. I ett team på Huddinge sjukhus kunde vi med mina program få patienterna att sänka sitt fettintag under 25 E% och är nu de enda som har kunnat bota T2D och nå en metabol balans hos patienterna.
Jag anser därför att Farmaceutiska fakulteten borde tillföras utbildningen ämnet nutrition eftersom grundutbildningen är i princip densamma och att då nutrition blir ett medicinskt ämne på riktigt genom att man kan mäta de verksamma ämnena och kan utveckla helt ny forskning. Idag är det “farmors goda råd” som man levererar utan att få effekt på den stigande fetman och därmed de metabola sjukdomarna.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här