Jorden runt på kontoret

Ett exempel på hur hälsa integreras i vardagen är att skaffa en
motionscykel till skrivbordsstol. Där kan du sitta och trampa så snart
andan faller på och kanske lyckas ta dej ner till Paris innan semestern.

Bilden är måhända extrem men förekommer och kan bli vanligare. I alla fall om man får tro Mats Ohlsson, framtidsstrateg på Kairos Future. För att hälsa och välbefinnande blir allt viktigare för oss svenskar står klart när resultaten av projektet Opinion Hälsa presenterades i mitten april. Studien är ett försök att svara på frågan vad framtidens hälsokonsumenter förväntar sig av samhället och sig själva och bygger på enkäter och intervjuer med 400 personer ur allmänheten och djupintervjuer med experter inom området.

Begär mer än behov är en av slutsatserna som fastnat i mitt huvud efter att ha lyssnat på presentationen av rapporten. I vårt välbärgade land med en hög samlad lyckokvot vill vi ha ut mer och mer av vår tillvaro. Vi vill inte bara vara friska utan i topptrim både fysiskt och psykiskt. Självförverkligade med spända muskler. Att välja vårdcentral kommer enligt scenariot att bli som att välja bostad och inte i första hand handla om att du ska hitta en läkare du har förtroende för utan en hälsoinrättning där allt från personliga tränare, SPA-avdelningar och cappuccino i väntrummet får betydelse. Vi är också beredda att betala för den där lite bättre vården. Hela 54 procent av svenskarna tycker att sjukvårdens ökade kostnader ska finansieras av en kombination av ökat skatteuttag och privata finanser.

Här kommer enligt Mats Ohlson många aktörer ge sig in och apoteken ligger bra till med sin redan tydliga hälsoprofil. De som ojar sig över att apotekspersonalen inte kan hantera resultatet av att mäta blodsocker och tryck gör det bara svårt för sig själva menar han. Värre blir det om även bensinmacken eller lunchrestaurangen gör det.

När helheten blir viktig är det antagligen bara en tidsfråga innan individen vill ha just helhetsbilden av sin egen hälsa. En teori som gick igen under temadagen var att när svenskarna nu börjar förstå att ingen utomstående högre makt har den samlade bilden med alla data från hälso- och sjukvården, då dröjer det inte länge innan de vill ha makten över den själva. Dagen då vi själva som enskilda människor kommer att vilja ha exklusiv rätt till våra journaler och hälsouppgifter och sedan genom medgivande låta andra ta del av den torde snart vara här. Vi kommer att vilja vara ägare till informationen om oss och det som rör våra kroppar och hälsa. Det blir en utmaning att skapa sammanhållande databaser och sätt att överblicka och distribuera allt detta som säkert kan ge pengar för den som gör affärer av det.

För tänka på oss själva, det gör vi allt högre grad men sen tynar omsorgen bort. En undersökning som gjorts inom EU visar att i snitt 30 procent av européerna tycker att en gammal förälder som inte klarar sig själv ska bo hos sina barn. 24 procent tycker att barnen ska besöka den äldre och hjälpa dem med omsorg. I Sverige är samma siffror 13 respektive 4 procent, lägst i hela EU.

Vi vill också själva bestämma vad som är bra vård. Ett tecken på det är trenden att den information som myndigheter och andra experter idag står som garanter för, som om en viss typ av behandling är bra, flyttas till medborgarna själva. Genom sajter och forum där människor poängsätter och värderar kommer vårdtagarna vara de som i högre grad än idag påverkar varandras val. Samtidigt, när valen är svåra som i frågan om allvarliga och livshotande sjukdomar kommer nog de flesta även i framtiden ha en auktoritär hand som pekar, en trygg expert.

Under tiden kan vi fundera om vi ska klämma en mil till innan lunch.