?Monopolet är inte givet av Gud? var rubriken på ett ledarstick i SvD
för ett par veckor sedan i vilket den senaste kundindexmätningen
kommenterades. Omreglering kanske inte heller är givet av samma
övermakt.
72 % av befolkningen (mot 68% för två år sedan) är nämligen så odisciplinerad att den vågar vara tillfredsställd med nuvarande ordning, på samma sätt som under en lång rad av år. Det måste vara en missräkning för författaren som tyckte att regeringen måste skynda på med omregleringen så att inte ändå större andel blir nöjda. Författaren ondgör sig över att regeringen värnar om glesbygdsservicen och ömmar i stället för de företagare som regeringen vill tvinga att driva apotek utan tillräckligt kundunderlag. Genom att minska glesbygdsservicen kan man ju få ner nöjdhetssiffrorna och få fler att vara för en omreglering. En egendomlig syn på förbättrad tillgänglighet!
Möjligen är det så att författaren inte kan skilja på försäljning av läkemedel på recept och den utan recept. Ett urval av receptfria läkemedel skulle med en ganska liten omregleringsinsats kunna lösa resterande tillgänglighetsproblem som 57% uppger sig känna. Den synnerligen komplicerade och dyra totala omställningsprocedur (någonstans mellan 100 och 200 mkr), som nu pågår och planeras, skulle vara nästan helt överflödig, och befolkningen, utom några skrivbordsideologer, skulle vara nöjd. Vilka politiker ställer upp för det?
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Att genomföra Nöjd Kund Index på ett monopol är knas. Kunderna kan ju omöjligen veta vad var alternativet till Apoteket AB är? Svart-vit TV var mäkta populärt innan färg-TV:n kom. Undrar vad Svart-vit TV får för betyg idag?
Sverige har EU:s sämsta tillgänglighet oavsett Rx eller OTC. Monopol är som regel inte bra för tillgängligheten. Möjligen är det så att kan bloggaren inte skilja på monopolens syften? Det är det andra monopolet (systembolaget) som skall begränsa tillgängligheten, inte Apoteket.
Man lär sig mycket av att läsa gamla artiklar i läkemedels världen. Var vänliga och läs artikel
Publicerad: 2002-05-26
Text: Andreas Bergström
Den 17 september, några dagar före årssammankomsten, hade Apotekarsocietetens och statens förhandlare undertecknat en överenskommelse som gav staten makten över den svenska detaljhandeln med läkemedel. Apotekarkåren hade bara att anpassa sig till det nya läget. Tidningarna var fyllda med rapporter om höststormen och socialiseringen gick igenom utan någon större debatt. I riksdagsomröstningen som följde röstade alla partier ja. De fria apotekens tid var förbi.
Den som ledde förhandlingarna från statens sida var apotekaren Rune Lönngren, som också utförde den pågående läkemedelsförsörjningsutredningen. Han menar att apotekarna inte hade mycket att invända mot förändringen.
? Det illustreras kanske bäst av att i Apotekarsocietetens fullmäktige röstade 33 för och fyra emot förslaget.
Men vid den här tiden hade socialdemokraterna för enda gången i Sveriges historia egen majoritet i riksdagen, och apotekarna kunde inte få stöd någonstans. Leif H Eklund som då var vd för Apotekarsocieteten menar att röstsiffrorna inte säger allt.
? Det var ju med kniven på strupen förstås. När man hade insett läget så var det klokt att göra det bästa möjliga av situationen. Och det tycker jag att vi gjorde.
Läs hela på hemsidan
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här