Förvånad över förvåningen över värktabletter

Den senaste tiden har försäljningen av receptfria läkemedel varit i
stöpsleven, dels i Svenska Dagbladet (27, 28, 30, 31 december, 3, 4
januari), dels i TV, radio och andra massmedia. För oss som arbetat
större delen av vår yrkesverksamhet i apoteksbranschen är det lite
förvånande att reaktionerna blivit så starka på en utveckling som för
oss var förväntad.

När Läkemedelsverket presenterade listan på de läkemedel, som blev fria att säljas utanför apotek, konstaterade vi att den var relativt frikostig. Visserligen kan listan anses vara framtagen baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet om produkternas ofarlighet vid rätt användning, men det kan misstänkas att det fanns ett visst politiskt tryck på beslutet. I riksdagen motionerade också allianspolitiker för att helt släppa alla receptfria läkemedel fria.

Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet begränsades och den lades på kommunerna, som förefaller att varken ha resurser eller intresse för ett sådant uppdrag.

Sett i perspektivet på hur problematiskt det var på 1970-talet då de första försöken började med självval på apotek för receptfria läkemedel, är förändringen mycket stor. Innan dess hanterades alla läkemedel över disk. Försöken inleddes med ett fåtal apotek i mellersta Sverige och Läkemedelsverket utfärdade mycket klara restriktioner med avseende på vilka produkter, som fick exponeras och att det alltid skulle finnas farmaceut schemalagd i sjävvalsavdelningarna. För att ?bära? en sådan bemanning krävdes en viss försäljningsvolym och det var bara drygt hälften av apoteken som ansågs ha det. Efter hand har det övervägande antalet apotek öppen försäljning av receptfria läkemedel och hur bemanningsreglerna ser ut idag är oklart.

Björn Beerman från Läkemedelsverket förmodade i en TV-intervju att farmaceuterna numera huvudsakligen är engagerade i receptförsäljningen och inte finns tillgängliga för rådgivning i självvalet. Detta kan nog variera och erfarna apotekstekniker kan säkert klara av den basala rådgivningen under förutsättning att det finns professionell uppbackning för de komplicerade frågorna.

Att gå tillbaka till den gamla ordningen att endast försälja läkemedel på apotek är naturligtvis ogörligt. Det är anmärkningsvärt att större delen av regering, riksdag och allmänheten vill behålla systembolagsmonopolet med hänvisning till kvalitet och gällande alkoholpolitik. Är den frikostiga inställningen till receptfria läkmedel en konsekvens av att det inte finns en tydlig politik på läkemedelsområdet? Förhoppningen är att den påbörjade debatten ökar respekten för läkemedel i det allmänna medvetandet och att tillståndsgivningen och tillsynsverksamheten blir rigorösare.