Utvecklingen inom läkemedelsområdet går snabbt. Som ett par exempel kan nämnas nya sätt att utveckla läkemedel, avregleringen av apoteksmarknaden och landstingens satsningar på att hantera fler läkemedelsfrågor inom den egna organisationen i stället för via upphandlingar.
Nu gäller det att säkerställa att Sverige behåller positionen som den framgångsrika kunskapsnation vi gjort oss kända för, och som borgat för flera stora framgångar – både vad gäller nya läkemedel och annan viktig kunskap inom läkemedelsområdet.
Ett av de pågående diskussionsämnena är utformningen av framtidens farmaceututbildningar och hur dessa på bästa sätt kan bidra till att utbilda framtidens läkemedelsexperter så att Sverige även i fortsättningen har vad som krävs inom området.
De lärosäten som har farmaceutiska grundutbildningar arbetar aktivt med detta och flera har infört mer färdighetsträning, laborationer och kommunikationsträning i grundutbildningarna – förändringar som har mottagits väl. Diskussion pågår dock fortfarande om ytterligare något, och i sådana fall vad, behöver förändras i grundutbildningarna för att möta framtidens behov.
Här finns röster som menar att utbildningens fördjupade innehåll av bland annat kemi och läkemedelsanalys bör tonas ned till förmån för kurser om exempelvis ekonomi och ledarskap. Det vore en olycklig utveckling som knappast bidrar till att stärka farmaceutrollen. Att sådan kunskap, liksom andra specialinriktningar, kan vara nödvändig är självklar, men det bör erbjudas som komplement till grundutbildningen – inte i stället för.
I en universitetsutbildning finns ett begränsat utrymme som ska fyllas med innehåll och kurser som är viktiga för många arbetsgivare. Utmaningen är att få en så pass bred utbildning att de utbildade uppfyller de krav som förväntas efter examen, men också att de får en djupare kunskap som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig ytterligare fördjupningskurser, vidareutbildningar och forskarstudier.
Därför måste Sverige även i framtiden ha en bred grundutbildning som också ger en djupare kunskap inom just de delar som gör de farmaceutiska utbildningarna unika. Den fördjupade kunskap inom kemi, biologi, läkemedelskinetik, beredning och forskning som farmaceuter har är unik och viktig för läkemedelsområdet i stort och för patienter i synnerhet.
Utbildningen ger också en stark plattform från vilken man sedan kan röra sig mellan olika specialistområden på ett sätt som är långt ifrån lika självklart inom andra yrkesgrupper.
En gedigen farmaceutisk grundutbildning är en av flera viktiga pusselbitar för att Sverige även i framtiden ska ha en ledande position inom läkemedelsområdet och på bästa möjliga sätt kunna bidra till en bättre utveckling och användning av läkemedel. Det ska vi värna.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Nyligen har boken The case against education: why the education system is a waste of time and money” (Princeton University Press, 2018) kommit. Men liknande tankar hade även den tyske filosofen Ludwig Wittgenstein, som var professor i Cambridge, men avrådde sina studenter från akademisk utbildning. Själv är jag också kritisk till nyttan för många bl.a av ekonomiska skäl. Universiteten värderar studenterna efter kunskaper, medan arbetslivet har oftast helt andra värderingar. Om t.ex arbetsgivaren inte alls värdesätter kunskaper utan annat då är ju nyttan av utbildningen tveksam. Detta måste universiteten förhålla sig till och också arbetsgivarna. Apotekskedjorna måste värdera kunskaperna hos de anställda högt för annars kommer ingen vilja jobba åt dem i framtiden. Jag tror om 30 år kommer det bli stora avhopp för apoteksapotekarna om inte kunskaperna värderas högre än idag.
För universiteten så är det viktigt med utbildning på arbetsmarknaden med löner och krav. Onödigt att testa igenom alla jobb själv om man kan få information om dem innan. Detta är nog de absolut viktigaste att lära sig. Sedan bör man få lära sig att det man lärt sig är inte 100 % rätt utan ny kunskap kan tillkomma och en utbildning kan bli inaktuell. Det varierar nog mellan olika ämnen, men gissar att kanske 70-80 % kan vara rätt och resten så småningom fel. Där finns ytterligare problem med utbildning och att den i möjligaste mån måste vara evidensbaserad för att säkerställa nyttan på längre sikt. Som jag ser det finns det mycket att jobba med vad gäller utbildning, men kanske inte på det sätt som alla tycker. Att lära sig vidareutbilda sig själv är viktigt.
https://www.svd.se/utbildning-ar-sloseri-med-bade-tid-och-pengar
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här