Läkarförbundet fortsätter i sitt nyss antagna
policyprogram att motsätta sig att förskrivningsorsaken anges på receptet. Frågan
kan tyckas vara överspelad när recepten snart är borta, men den är fortfarande
aktuell eftersom väsentlig information på receptet bör återfinnas på etiketten.
Även Läkarförbundet inser att det är bra att kunna
jämföra ordinerade läkemedel med ställd diagnos. Men det har länge skjutit registreringsfrågan
framför sig med hänvisning till att det saknats ett system för att ange
förskrivningsorsak. Ett sådant finns dock beskrivet sedan 2006. Istället förs nu tvivel fram om patientnyttan
med registreringen och oro för merarbetet. Om patientnyttan: Jag vill som
konsument kunna ta med mig alla mediciner till en läkare eller till apoteket
och få en genomgång av sortimentet eller en second opinion om det berättigade i
den fortsatta medicineringen. På samma sätt som jag kan läsa
innehållsförteckningen ? en gång i tiden inte heller obligatorisk på grund av
tillverkarnas motstånd ? vill jag kunna läsa för vilken diagnos jag fått
medicinen. Frågan om förskrivningsorsak är inte en professionsfråga utan en
fråga för patient-, pensionärs- och konsumentorganisationerna.
För ca 40 år sedan behövde läkarna inte ange
ändamålet med behandlingen på receptet. Även detta obligatorium var läkarna
motståndare till och krävde extra ersättning för ökad arbetsbörda. Men de fick
ge med sig. Tyvärr sätts inte ens ändamålet alltid ut idag. För ett par veckor
sedan fick jag Cocillana-Etyfin med endast dosering och uppmaningen Omskakas skrivet
på etiketten. Anmärkningsvärt nog
reagerade inte apotekspersonalen innan de stoppade flaskan i påsen. Ändmålet
?mot hosta? är emellertid otillräckligt. Som patient vill jag veta vad läkaren
anser att hostan orsakas av: virusinfektion, mykoplasma, KOL, astma eller
lungcancer. Då är en streckkod för orsaken, som Socialstyrelsen föreslagit,
inget patientnyttigt förslag. Jag vill se en kod, som kan deschiffreras på
webben.
när ovanstående kommer på tal. Men synen på integritet förändras snabbt.
Läkemedelsreklamen ? alltid i skottgluggen ? fick oss att ändra synen på
impotens från något skämmigt till att bli en sjukdom bland andra. Det är väl
dit vi ska även med könssjukdomar, depressioner, schizofreni?.
Anders Cronlund är vice vd på Apotekarsocieteten och gästbloggare på Läkemedelsvärlden.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Med tanke på den avhandling från Göteborg som precis har presenterats som visar att patienter ofta uppfattar läkemedel som mer skadliga än vad läkare, sjuksköterskor och apotekspersonal gör känns det som att något har gått fel när det gäller information. Om jag fick ett läkemedel utskrivet utan att få reda på anledningen – var ska motivationen att behandla mig komma från? Det man inte vet något om brukar vara mer skrämmande. Det finns en pedagogisk vinst med att informera och inkludera patienten i behandlingen.
Jag skulle snarare vilja se en utveckling som innebär ökad information – varför inte koppla receptet till en mobil tjänst som gör att medan jag rör mig från läkaren till apoteket och alla köer där emellan kan jag få information direkt i min mobil om den behandling som läkaren har förskrivit. Jag kan läsa och informera mig medan jag väntar. Som informerad patient kan jag då till exempel ställa bättre frågor till apotekspersonalen.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här