En molekyl är långt i från ett
färdigt läkemedel

Nyheter kring upptäckter som kan lindra och bota sjukdomar kommer i en strid ström och inger hopp om nya läkemedel för många patientgrupper. Det handlar ofta om viktiga genombrott kring nya molekyler, targets och mekanismer som kan utgöra grunden till nya läkemedel.

Vad vi behöver tala mer om är all tid och ytterligare arbete, kunskapsinhämtning och forskning som krävs innan upptäckter blir ett läkemedel som kan testas på människa i kliniska prövningar.

Vikten av att ha en fungerande utvecklingskedja för dessa steg tappas ofta bort i ivern att främja forskning kring helt nya upptäckter och stimulera till kliniska prövningar. Andra viktiga steg i utvecklingskedjan behöver stärkas och uppmärksammas mer av politiker och andra beslutsfattare.

Denna utvecklingskedja kan mycket summariskt beskrivas som det som krävs för att paketera den upptäckta molekylen till en produkt som kan administreras till människa och väl där göra det jobb den ska, såsom att nå fram till målorganet i rätt tid i lagom dos och dessutom på ett säkert sätt. Och gärna kostnadseffektivt.

Att utveckla ett läkemedel tar minst tio år från framtagandet av aktiv substans till färdigt läkemedel. Den forskning och utveckling som behövs under den här tiden är avgörande för läkemedlets kommande användning.

Sverige har en stark position inom detta område och ytterligare satsningar kommer därför att kunna ge resultat och ytterligare öka attraktionen för forskningsinvesteringar. Framtidens läkemedel utvecklas alltmer för att passa den individuella patienten och redan nu närmar sig andelen biologiska läkemedel hälften av de nya registrerade läkemedlen. Denna utveckling ställer också andra, ibland helt nya, krav i utvecklingsfasen inklusive nya leveransformer, analysmetoder och toxikologiska data. Det blir även mer vanligt med kopplingar till medicintekniska produkter.

Högkvalitativa högskoleutbildningar är en viktig grundförutsättning, men räcker ändå inte fullt ut för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen om forskningsinvesteringar. Antalet forskarutbildade med en bredd av specialistkunskaper behöver öka så att alla delar i forskningsprocesserna från idé till färdigt läkemedel kan genomföras i Sverige.

Ett mycket positivt exempel är Sveriges första nationella satsning på läkemedelstillförsel och läkemedelsformulering; Swedish Drug Delivery Forum (SDDF). Detta är en multidisciplinär forskningsplattform mellan akademi och industri delfinansierad av Vinnova.

Syftet är att etablera världsledande forskning inom läkemedelstillförsel och läkemedelsformulering som karaktäriseras av excellent vetenskap och effektivt industriellt nyttiggörande och leverera kvalificerad forskning och utbilda forskare inom drug delivery-området. Man räknar även med att detta kommer att öppna dörrar för strategiskt samarbete, nätverkande och mobilitet mellan akademi och näringsliv.

Sverige behöver fler liknande projekt inom andra viktiga delar av utvecklingskedjan. Vi behöver också synliggöra utvecklingskedjan mer och öka kunskapen för politiker och beslutsfattare. Läkemedelsutveckling är så mycket mer än upptäckten av nya molekyler och kliniska prövningar.