Efter fel hjälper inte alltid fakta

Nyligen sedan publicerade den stora kanadensiska dagstidningen Toronto Star en granskande artikel om HPV-vaccinet Gardasil. Liksom tidigare bland annat P3 Nyhetsguiden och Kalla Fakta påstod artikeln att vaccinet skulle vara kopplat till allvarliga biverkningar. Det finns inget som tyder på att så är fallet (vi har skrivit om vaccinets säkerhet flera gånger) och tidningen kritiserades av många läkare, forskare, medicinjournalister och myndighetsföreträdare. Även tidningens läsarombudsman kritiserade artikeln och menade att den inte borde ha publicerats alls.

Artikeln försvarades först av reportrar och redaktörer, och låg kvar på tidningens sajt under ett par veckor, men med en notering om att det inte finns några vetenskapliga bevis för det som artikeln påstod. Till slut fattade tidningen motvilligt beslutet att avpublicera artikeln.

Då kanske det inte gör så mycket att artikeln påstått en massa saker som inte stämmer? Det har ju rättats till i efterhand. Men faktiskt, det gör rätt mycket. Det är svårt att nå ut med rättelser. Det finns bland annat ett fenomen som kallas the continued influence effect som visar att även efter att fel blivit rättade kan de fortsätta påverka personens tankar och resonemang. Det innebär att det inte bara går att radera felaktig info hos läsaren.

Ett exempel på det är mässlingsutbrottet som pågår i USA just nu. Ett litet antal människor, men som ofta bor ganska nära varandra, har valt att inte vaccinera sina barn. En av anledningarna är att de tror att vaccinet mot mässling kan orsaka autism. Det har sin upprinnelse i Andrew Wakefields ökända Lancet-studie. Trots att studien dragits tillbaka och resultaten motbevisats många gånger lever föreställningen kvar hos vissa. Och det har lett till att ett land som 2000 deklarerades fritt från mässling förra året hade det högsta antalet mässlingsfall på två decennier, 644 stycken.

Inte bara USA har problem med vaccinmotståndare, för ett par år sedan drabbades Wales i Storbritannien av ett större mässlingsutbrott. Det var också relaterat till Wakefields studie, och ett land som tidigare haft få fall av mässling såg antalet explodera.

Tänk nu på hur många gånger jag i texten nämnt alla fel som rapporterats. Precis detta fungerar, enligt teorierna, inte särskilt bra. Men att inte nämna det alls, känns ännu mer fel. För kanske, kanske lyckas man övertyga någon.