Elektroniskt Expert Stöd (EES) kan snart vara tillgängligt för alla
apoteksaktörer. Men är det bra?
Det har tidigare saknats enkel och entydig information för att kunna hantera läkemedelsinteraktioner i det dagliga apoteksarbetet. Kliniskt relevanta interaktioner kan innebära utebliven effekt eller allvarliga biverkningar som kan leda till ökad sjuklighet, lidande för individen och ökade kostnader för samhället.
Farmacevten bör därför vid varje expeditionstillfälle ställa sig frågorna:
Är en eventuell interaktion kliniskt relevant? Har de interagerande läkemedlen skrivits av samma läkare vid samma besökstillfälle? Har kunden tidigare använt de aktuella läkemedelskombinationerna? Bör förskrivaren kontaktas eller inte?
I vardagsarbetet på apotek är det vanligt att farmacevter kontrollringer förskrivare för att försäkra sig om att denne är medveten om en interaktion. Detta är högst aktuellt när en apotekskund använder sig av flera förskrivare. Detta viktiga arbete tar tid och resurser i anspråk i form av väntetid för kund, arbetstid för förskrivaren samt en tidskrävande arbetsinsats från farmacevten.
EES tillhandahålls i nuläget kostnadsfritt från Apotekens Service AB. För att kunna använda EES krävs dock kontinuerlig IT- och farmacevtisk support. Det kan uppfattas som om EES blir kostnadsdrivande för apoteksaktören, men så är inte fallet enligt min åsikt. Istället skall EES ses som ett nytt arbetssätt som i förlängningen ger hälsovinster, skapar nöjda kunder samt sparar tid för farmacevten.
Vad tycker du?
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Apoteksarbetet kommer förändras mycket närmaste tiden. Då finns det två saker som man ska akta sig för att säga; så har vi alltid gjort förut och så har vi aldrig gjort förut. Vi måste hitta nya arbetssätt och jag tror att det blir bra med EES. Bra för kompetenta apotekare och receptarier och inte minst kunder.
EES i all ära, men som interaktionstjänst finns det bättre alternativ att tillgå. Som tidigare apoteksanställd farmaceut måste jag säga att janusinfo var den absolut mest överlägsna interaktionskälla som fanns att tillgå. Informationen är tydlig och enkel, både interaktion, konsekvens och åtgärd presenteras. Klasificceringen är väletablerad A-D och det är densamma som vården kommer att tillgå – varför inte använda samma språk? EES interaktionsstöd kommer klasificceras 1-3 och texten är på engelska istället för svenska…..förstår inte varför vården och apoteken inte använder samma interaktionskälla, kan det verkligen vara bra att ha olika system?
Jag undrar om din tveksamhet till EES är befogad. EES erbjuder möjligheten att ?scanna igenom? preparat som kunden har i receptregistret. EES är därför anspassat till kundmötet på apotek.
Via Janusinfo (www.janusinfo.se) kan du nå SFINX (Swedish, Finnish, Interaction X-referencing), en databas för läkemedelsinteraktioner. SFINX används huvudsakligen av förskrivare och är främst anpassat för receptförskrivning. Farmacevter kan ha nytta av SFINX eftersom det för varje interaktion finns information om vilka risker den kan medföra och rekommendationer för hur dessa kan undvikas. Farmacevten kan således ha stor nytta av SFINX främst för att se vilken information förskrivaren har tillgång till.
EES utesluter alltså inte SFINX eller vice versa.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här