Information om varför och hur läkemedel ska användas, liksom medicinens egenskaper, är viktiga för både patienter, förskrivare och andra som hanterar läkemedel. Dagens två viktigaste informationsbärare är bipacksedeln för patienter och produktinformationen till sjukvården.
Flera undersökningar har gjorts internationellt för att se hur patienter och sjukvården uppfattar den tillgängliga informationen. Generellt kan sägas att information till sjukvården är ett mindre problem än informationen till patienter, men att det även här finns utrymme för förbättring. Inte minst pekar undersökningar på att sjukvården ofta inte läser produktinformationen. I stället skaffar man information på annat håll och genom andra kanaler. Kanske för att den är mer lättillgänglig där?
När det gäller patientinformation via bipacksedeln finns dock många utmaningar. Liten textstorlek, komplicerat språk och omfattningen av information gör att flera patienter väljer att hoppa över bipacksedeln för att söka mer lättförståelig kunskap på annat håll.
Inom EU diskuteras hur regelverk kring produktinformation kan utvecklas. Ett exempel är förslag om att bipacksedeln ska kompletteras med ett avsnitt om ”key information”. Ännu har inga beslut tagits att så ska ske. I Storbritannien har detta dock införts för vissa läkemedel – med till synes goda resultat. Inom de europeiska myndigheterna följer vi vilka lärdomar som kan dras från det brittiska exemplet.
Det finns stora möjligheter för alla aktörer som hanterar läkemedel att delta i förbättringsarbetet, och mycket görs i dag. Men för att få genomslag behöver vi uppmärksamma de goda exemplen. Dessa behöver synliggöras och diskuteras av alla parter.
Moderna verktyg för kommunikation och kunskapsöverföring kan utnyttjas inte bara för att göra bättre information, utan även för att dela och visa upp goda exempel för varandra. Det kan också gälla hur informationen skapas. Till exempel processer för att patienter ska vara delaktiga och engagerade. Ett annat exempel är att utnyttja kunskapen hos dem som inte till vardags ägnar sig åt medicinsk information, till exempel forskare och verksamma inom kommunikationsbranschen.
Ett steg för att synliggöra goda exempel är Apotekarsocietetens tävling Bästa patientinformation, som lanserats i år. Sektionen för läkemedelsinformation har instiftat det nya priset och vi ser fram emot att tillsammans med juryn belöna värdiga vinnare vid årets läkemedelskongress i november.
Som inspiration på vägen hänvisar jag gärna till amerikanska The Health design challenge från 2013, där en rad olika förslag lyftes fram.
Det finns säkert många andra goda exempel där ute!
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Tack för att du tar upp skriftlig information. Farmaceuter och ännu värre läkare betonar alltid vikten av muntlig information. Kanske för att nästan alla läkemedel tas oralt och därför skall informationen också följa samma rutt.
Jag tittade nyss på en bipacksedel. Imponerande bra informationsutbud, men kanske var själva utformningen av bipacksedeln inte särskilt bra. Det skulle nog vara bättre att läsa den i surfplattan. Att först ta upp key information är mycket bra och vettigt. Det måste nog nästan alltid finnas.
Alla är dock inte läskunniga. T.ex i samband med insjuknandet i schizofreni får 75 % dyslexi och 30 % så allvarligt att de kan klassas som analfabeter. Bipacksedlar för antipsykotika bör därför kanske ha speciellt läsvänlig utformning och också gå få i ljud på internet. Vid utlämnandet av antipsykotika kan man ju också uppmana kunden att läsa upp doseringen på etiketten, så man försäkrar sig att personen är läskunnig. Om inte får man repetera doseringen några gånger muntligen.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här