Dags att på allvar se Norden som en marknad

Är det lättare att jobba nära tyskar och engelsmän än med norrmän och danskar? Eller skulle det finnas synergier i att utveckla mer samverkan i Norden?

I den svenska läkemedelsvärlden ser jag nästan bara två geografiska områden:

Den första är det egna landstinget. Här utvecklas egna system för patientinformation, vårdprocesser, och prissättning för inköp av läkemedel. Dessutom även hur man ser på att mäta och utvärdera uppföljning av behandlingsresultat.

Den andra regionen som finns är EU. I det europeiska systemet sker ett nära samarbete när det gäller regulatoriskt arbete: det europeiska läkemedelsverket EMA och myndigheternas samverkansorgan HMA, liksom även industrisamverkan via till exempel EFPIA, en av industrins europeiska branschföreningar.

I dag är det svårt och komplicerat att driva nationella frågor och processer. Ännu mer avlägset är att samverka mellan de nordiska grannländerna. Vad är problemet?

Tillsammans representerar de nordiska länderna cirka 25 miljoner invånare med många likheter. Generellt har vi en välutvecklad offentlig sjukvård och en hög nivå på medicinsk vetenskapliga institutioner. Vi har också till stora delar en gemensam värdegrund som är ett fundament för hur vi ser på tillgång till sjukvård – liksom ambitioner att vara kunniga på området.

Var för sig är vi små och lätta att marginalisera. Små patientpopulationer, ojämn fördelning av forskning, sjukvård och industri där vissa länder har globala huvudkontor, vissa har mer forskning och vissa mer pengar.

Trots att detta inte är en ny fråga hör jag sällan om konkreta aktiviteter för att knyta ihop de nordiska länderna, med undantag för industrin som verkar vara mer dynamisk och handlingskraftig.

En väl kartlagd population om 25 miljoner människor tillgänglig för kliniska prövningar och utvärdering av medicinsk behandling. Nära samarbeten mellan universitet och nationella center för medicinsk forskning. Och samarbete mellan de nationella kompetenta myndigheterna (jo, de heter faktiskt så på regulatoriskt språk) – för ökad effektivitet och nytta i hela den nordiska regionen.

Så, när den nya satsningen på kliniska prövningar nu sjösätts – bjud in våra grannländer att delta, praktiskt och konkret. När nya system implementeras för större möjligheter att koppla ihop patient- och kvalitetsregister – bjud in våra grannar. Och när vi ser över hur myndigheter ska skapa samhällsnytta på olika plan – låt oss göra det i dialog med våra grannar.

Det betyder inte att vi alltid måste komma fram till samma lösningar. Men genom att redan vid start av olika projekt bjuda in till medverkan kring bordet så ökar vi förutsättningarna för ett närmare samarbete.

Vinnaren i slutänden skulle vara patienten.