Läkemedelsreningens effekt
måste redovisas

En spolkloss på toaletten som ”varje gång du spolar bryter … ner de skadliga (läkemedels)resterna så de inte hamnar i miljön”, ”tar bort 60-80 % av alla skadliga läkemedelsrester som lämnar kroppen”, som har effekt på ”antibiotika, cytostatika, antiinflammatoriska, värktabletter, p-piller och många fler”, som Apoteket AB har godkänt i sin kvalitetskontroll. Låter som om det var för bra för att vara sant, inte sant?

Som den konsument som förväntas betala 1 500 kronor per toalett och år för att få en ny spolkloss varannan till var tredje vecka, så vill jag förstås gärna veta vilken vetenskaplig dokumentation eller oberoende utvärdering som ligger bakom den svepande marknadsföringen.

Svaret från Apoteket AB i dess kundforum var att spolklossarna ”är bland annat testade på Akademiska i Uppsala. Forskningsresultaten är inte offentliggjorda”. Kundforumet är nu stängt för frågor efter det att ytterligare två personer ställt samma fråga och Apoteket AB meddelat att ”all information som vi får från tillverkare tillhör tillverkaren och vi får inte lämna ut information utan att de har godkänt det (gäller för alla produkter).” I stället hänvisas jag som kund till tillverkaren för svar på frågor.

Via mailkorrespondens med ansvarig person på Apoteket AB får jag beskedet att ”när FAQ’n togs fram så baserades det på vilka frågor som farmaceuterna bedömde var mest intressanta för den vanliga kunden, nu när vi mera aktivt berättar om pCure så kommer vi se om den skall justeras.” Utöver detta får jag en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet där enzymatisk rening i avloppsreningsverk presenteras på drygt 1 av 104 sidor, men som inte kommenterar enzymatisk rening i hemmet genom spolklossar i toalett. Att veta vilka läkemedelssubstanser som företaget kan visa faktiskt påverkas genom spolklossen måste vara viktig information för en kund som överväger att köpa spolklossarna, men någon sådan information får jag inte.

Från företaget Pharem Biotech, som säljer spolklossen, får jag ett svar undertecknat Alexander (inget efternamn). I det får jag får reda på att ”enzymer kan bryta ned läkemedelsrester” samt att detta är ”välutrett inom forskningen med publicerat material från hela världen”. Tack, det visste jag redan men det gäller som sagt vid system på avloppsreningsverk, inte i hemmiljö. Vidare uppges att ”pCure (som spolklossen heter, reds. anm) har testats och undersökts i verkliga miljöer och simulerade miljöer där den genomsnittliga nedbrytningsgraden på upp till 60-80 % har identifierats vid användning i toaletter.”

Vad gäller testade substanser skriver man att ”pCure har primärt utvecklats med fokus på substanser som listas i till exempel NLS (Nationella läkemedelsstrategin)”. Företaget uppger att de – efter att marknadsföring och försäljning påbörjats (!) –  ”tittar nu på hur vi ska besvara alla frågor på ett tydligare sätt” och hänvisar till att man ”kommer att förtydliga detta inom kommande period.”

Inga svar på vilka substanser man testat mot, expositionstid i toalett eller analysmetodik. Inget om resultat per substans, variation i effekt. Ingenting annat än marknadsföringsspråk. Så vad kan man då dra för slutsatser kring detta?

1. Apoteket AB som säljer och marknadsför varan har ett informationsansvar mot slutkunden. De kan inte bara hänvisa till företaget, de måste själva efterfråga information och presentera den för kunden.
2. Marknadsföringslagen ställer tydliga krav på tillverkare, distributör och detaljhandel att påståenden i marknadsföring måste kunna verifieras.
3. Apoteket AB har genom att godkänna produkten i sin kvalitetskontroll – som enligt Apoteket AB:s hemsida även omfattar en funktionskontroll – lånat ut sitt varumärke till tillverkaren som självklart använder detta i sin marknadsföring.
4. Tillverkaren Pharem Biotech förefaller enligt produktsidan för Pcure se företag som huvudkund. Dessa uppmanas köpa årsprenumerationer för sina toaletter som används av (ofta friska) medarbetare för att sedan få ett intyg som de kan använda för att visa miljömedvetenhet i sin marknadsföring och verksamhetsberättelse.
5. Ingen – inte Apoteket AB, inte marknadsavdelningen bakom Pcure, inte Pharem Biotech – svarar på enkla frågor kring produkten. Frågor som varje tilltänkt kund borde kunna ställa som till exempel om denna spolkloss är effektiv mot just det här läkemedlet jag tar.
6. Slutligen, att en studie inte är vetenskapligt publicerad innebär inte ett absolut hinder att dela med sig av delar kring metodik och resultat innan publicering i andra fora, som exempelvis konferenser, eller via andra medier. Har man använt data från en tilltänkt vetenskaplig publikation i sin marknadsföring är man däremot enligt marknadsföringslagen skyldig att kunna verifiera sina påståenden. Om nödvändig information kan äventyra en framtida publikation i en vetenskaplig tidskrift får man helt enkelt avstå från att använda uppgifterna inom marknadsföring. Har man redan gjort det har marknadsföringslagen företräde.

Så vad vet vi då? Det vore bra om vi så enkelt som med en spolkloss i toaletten kunde lösa problemet med läkemedel i urin. Det är rimligt att utgå ifrån att enzymatisk nedbrytning kan ha effekt – men inte för alla läkemedel och inte ens för alla miljöfarliga läkemedel.

Hur effektiv läkemedelsrening kan vara i toalettstolen vet jag som tilltänkt kund däremot inte tillräckligt om utifrån marknadsföringen av denna produkt. Nog är det rimligt att det kan tänkas ha en roll för kortvarig användning i samband med en kur med vissa antibiotika eller andra miljöfarliga läkemedel (givet att studiemetodiken håller). Men det är inte den bild som marknadsföringen ger.

Även Apoteket AB har ett stort ansvar i att räta ut dessa frågetecken: Ni kan inte kicka runt en kund med frågor till tillverkare eller företag bakom tillverkaren. När ni säljer och aktivt marknadsför en produkt på er hemsida och med pressmeddelande, måste ni ta ansvar för att ge kunden svar på sina frågor, och vid behov agera mellanhand mot tillverkaren.

När den här bloggen publiceras, eller när du läser den, har jag kanske fått svar på mina frågor och kanske har de svaren förvånat mig genom att ge fullt stöd för marknadsföringen. Visst vore det bra om spolklossen verkligen ger den miljönytta som marknadsföringen påstår. Men till dess jag har fått adekvata svar har jag, tyvärr för miljön, mina dubier kring nyttan för miljön av denna kostsamma intervention. Att välja att inte lämna svar på relevanta frågor kring påståenden i marknadsföring inger tyvärr inte förtroende.

Mikael Hoffmann är chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi, ledamot av Läkemedelsverkets vetenskapliga råd. Han var tidigare styrelseledamot i forskningsprogrammet Mistra Pharma,  finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Huvudsyftena med Mistra Pharma var att identifiera läkemedelssubstanser som utgör en risk i vattenmiljön och föreslå strategier för riskminskning.