Apotek och vård behöver nå varandra

När farmaceuter arbetar tillsammans med läkare och sjuksköterskor kring enskilda patienters eller kunders läkemedelsbehandlingar – ja, då står det oftast klart att våra roller kan komplettera varandra på ett sätt som både är bra för patienten och sparar tid för oss alla.

Därför har jag under lång tid varit väldigt förvånad över att våra yrkesorganisationer och arbetsgivare inte drivit frågan om hur vi på ett enkelt sätt skall kunna föra en dialog kring verkliga eller misstänkta problem över organisationsgränserna. Särskilt uppenbart är det att det inte ställs några krav på verktyg för dubbelriktad kommunikation kring det som är apotekens kärnverksamhet, expediering av receptbelagda läkemedel.
 
Ändå är frågan om hur vi i vård och apotek kan nå varandra en av de allra viktigaste när vi diskuterar framtidens apotek och särskilt hur apotek skall kunna utveckla, och få betalt för, nya tjänster kring det som bara apotek får göra – expediera recept. Man kan invända att det tar tid att ändra regelverk och IT-stöd men det är inget skäl till att inte lyfta frågan. Tar det tid att förändra något så är det extra viktigt att diskutera det redan nu.
 
Tänk vad det skulle innebära om den som expedierar ett recept där det finns oklarheter eller möjliga problem för patienten enkelt skulle kunna komma i kontakt med en ansvarig/jourhavande läkare vid den klinik eller vårdcentral där receptet utfärdades. Tänk vad det skulle innebära att kunna återrapportera till vården att patienten hade flera nya läkemedel men var inte medveten om detta vid apoteksbesöket; att en läkemedelsgenomgång är gjord med ett visst resultat; att patientens läkemedel är ommärkta med aktuella doseringar (jag vet att man inte får göra det i dag – men varför inte ändra regler och utveckla tjänsten?); att patienten upplevde vissa besvär och att farmaceuten därför hänvisat tillbaka till vården.
 
Tänk också vad det skulle innebära om den som ordinerar läkemedlet samtidigt kan skicka annan information, eller kanske avropa i förväg överenskomna tjänster t ex för en patient med nya läkemedel eller andra särskilda behov av stöd som läkaren ser.
 
Det i övrigt imponerande och omfångsrika slutbetänkandet från Utredningen om rätt information i vård och omsorg (SOU 2014: 23 ”Rätt information på rätt plats i rätt tid”) nämner apotek 175 gånger på sina mer än 1000 sidor. Men utredningen tar inte upp frågan kring hur apotekspersonal som expedierar receptbelagda läkemedel skulle kunna vara en del av en dubbelriktad informationskedja som hanterar annan för patienten och för patientsäkerheten viktig information än den som idag finns i ett enkelriktat e-recept. Det är den inte ensam om att inte göra. Den nationella ordinationsdatabasen som utvecklas har inte heller, inte ens för fortsatt utveckling, tagit höjd för en sådan lösning.
 
Om du som jag tycker att det är viktigt att med patientens tillstånd enkelt kunna ha kontakt mellan apotek och vård, då är det upp till oss att lyfta frågan i olika sammanhang – vare sig det gäller utredningar, tjänsteutveckling, IT och e-hälsa eller bara när vi träffas över yrkes- och organisationsgränser. NEPI planerar nu ett projekt till hösten kring detta. Är du intresserad av mer information om det så hör av dig!