Äntligen!

Nu håller det äntligen på att bildas ett centrum för bättre läkemedelsanvändning. Men resurserna är för små. Och frågan är vad centrat ska fokusera sin verksamhet på. Jag har några förslag.

Ingrid Stenberg påpekade i sin blogg den 22 december att avmonopoliseringen fått fler konsekvenser än nya apoteksägare. Ett exempel hon nämnde var ökat politiskt intresse för läkemedelsområdet, manifesterat i utarbetandet av en Nationell läkemedelsstrategi. En annan följd av skeendet är inrättandet av ett Centrum för bättre läkemedelsanvändning vid Läkemedelsverket.

Redan i den Lönngrenska utredningen, som föregick bildandet av Apoteksbolaget, föreslogs ett svenskt läkemedelsinstitut för information och statistik. Den senare delen förverkligades i olika konstellationer och slutade i NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi. I den s.k. Läkemedelsförmånsutredningen år 2000 presenterades ett förslag om att avsätta 100 miljoner kr/år i fem år för ett projekt rörande praktisk läkemedelsanvändning. Förslaget förverkligades aldrig här hemma trots att liknande verksamheter etablerades i Norge och Danmark. Några år senare tog LIF, TLV (då LFN) och Apoteket AB ett nytt initiativ i samma ärende genom att förslå inrättandet av CERLA, Centrum för rationell läkemedelsanvändning. Inte heller det blev av.

Nu förverkligas intentionerna! Inte minst Apotekarsocieteten har varit pådrivande under hösten för att ett centrum inrättas. Så långt är allt väl. Men centrat ser ut att få en budget runt 16 miljoner kr/år, vilket är på tok för lite. Sätt det i relation till de årliga miljardbesparingarna, som generikareformen inneburit ? men vars medicinska konsekvenser aldrig utvärderats på djupet.

Den stora frågan, vid sidan om resursfrågan, är vad centrat skall prioritera. Alla som är intresserade av läkemedelsanvändning bör tänka efter och göra sina röster hörda. Själv anser jag att bättre följsamhet bör vara det mest angelägna verksamhetsområdet och inte minst apotekens roll i sammanhanget. Ett angränsande område att förbättra gäller personer med många läkemedel i relation till LRP, främst interaktioner och biverkningar. Mitt tredje förslag gäller hur apotekens elektroniska expeditionsstöd EES bäst kan fås att samverka med förskrivarnas ansvar. Ytterligare ett förslag är att utarbeta en sammanställning med läkemedel för barn och erfarenheter av barnmedicinering liknande FASS eller Läkemedelsboken. Veterinär FASS finns, men inte barn FASS. Listan på möjliga projekt kan lätt göras längre: förbättringar vid generikasubstitution, receptförnyelse, Apodos, läkemedelslistor, TDM, vårdövergångar, generisk förskrivning?

Centrats verksamhet bör bedrivas i projektform och i nära samarbete med universitet, SKL, SoS,  LOK, LIF, den nybildade apoteksföreningen och andra intressenter. Periodvisa utvärderingar av ett till centrat knutet råd med representanter för viktiga aktörer på läkemedelsområdet bör avgöra projektens inriktning och fortlevnad.

Vilka förslag har du?