EES – arbetsverktyg eller verktyg för datainsamling?

Årets seniorvecka, där apoteken fokuserat extra på att använda elektroniskt expertstöd, EES, framför allt för kunder över 75 år, har nyss gått i mål. EES ger signaler om interaktioner mellan kundens läkemedel och även om doser som avviker från de rekommenderade.

Apoteken gör många EES-analyser under seniorveckan, men få signaler stängs. Tanken är att farmaceuten ska avsluta signaler för att kunden ska slippa en diskussion om samma saker varje gång denna hämtar läkemedel på apotek. När man stänger ner signalen får man ange vilka åtgärder som vidtagits och kan skriva en kommentar. Stängda signaler försvinner från översikten i systemet, men nästa farmaceut kan välja att ta fram avslutade signaler om man vill kontrollera dem.

EES är bra eftersom det är gemensamt för alla apotekskedjor. Jag skulle önska att det fanns en möjlighet att dokumentera åtgärder och vad man diskuterat utan att avsluta signalen. Då skulle vi ha nästan ett journalsystem för apotek, med kortfattade anteckningar från kundmötet när det behövdes. Det finns möjlighet att skriva kommentarer i expeditionssystemet i dag, men de följer kundens recept. Om kunden har flera recept på samma läkemedel kan kommentaren missas och kommentaren försvinner när receptet blivit för gammalt.

Jag måste erkänna att jag har svårt att stänga signaler. Jag kan förstå att det är bra att göra det eftersom det gör översikten mer överskådlig och kunden slipper som sagt upprepade diskussioner. Men i praktiken är det ofta svårt för jag vill att nästa farmaceut ska kunna se signalen, för uppföljning.

Till exempel kan man få en signal om att kunden har ett läkemedel i två olika styrkor, en möjlig dubbelmedicinering. När jag pratar med kunden är hen medveten om att det finns recept av två olika styrkor på grund av pågående upptrappning av dosen, men kunden vill ha kvar båda recepten eftersom den nya dosen inte utvärderats än. Kunden verkar ha koll på styrkorna nu, men vid nästa expedition kanske något av recepten inte är giltigt längre. Då fungerar EES-signalen som en påminnelse om att dubbelkolla aktuell styrka med kunden (EES ger signaler även för inaktuella recept där det beräknas finnas läkemedel kvar hemma).

Och ibland kan kunder som förstår sin läkemedelsbehandling ändå missförstå i ett senare skede; till exempel på grund av att generika med samma substans har olika namn, förskrivare råkar förnya fel recept, läkemedel hämtas av ombud och så vidare. Då kan en signal i EES vara bra att ha kvar även om det leder till samma dialog som tidigare.

Bland kommentarerna på Facebook efter seniorveckan ser jag att många andra farmaceuter resonerar likadant. Visserligen går det att ta fram även de stängda signalerna, men det är inte säkert att nästa farmaceut har tid eller tänker på att kontrollera det.

Det tråkiga är att det är först när farmaceuten stänger signalen som någon åtgärd dokumenteras, och är därför enda sättet att se i EES att farmaceuten gjort en bedömning av signalen. Då synliggörs arbetet som utförs på apotek och det finns förstås ett värde i att farmaceutiska bedömningar blir mätbara. Men ska EES främst ska ses som ett arbetsverktyg eller verktyg för datainsamling?