När ett enskilt läkemedel blev en folkhälsokatastrof

Vi vet att potenta läkemedel kan rädda liv. Vi vet att de kan förbättra livskvaliteten för människor som är allvarligt sjuka. Men vi vet också att potenta läkemedel, om de används fel, kan orsaka stor skada. Några som rimligen vet det bäst av alla är företag som utvecklar och producerar just dessa potenta läkemedel. Här är en historia om när ekonomiska vinster tycks ha få gått före vetskapen om riskerna.

Över hundra amerikaner dör av överdoser varje dag. I de flesta fall handlar det om opioider. Under förra året dog cirka 64 000 personer av överdoser i USA, i det som har kommit att kallas en opioidepidemi.

Det anmärkningsvärda med benämningen epidemi är att epidemisjukdomar brukar spridas av ett virus eller en bakterie. Men inte i det här fallet. Det här är en epidemi orsakad av vården.

Att en alltför lättvindig förskrivning av opioider ligger bakom den katastrof vi nu ser är väl känt. Men vad åtminstone inte jag kände till är att ”epidemin” anses ha startats med marknadsföringen av ett enskilt läkemedel.

Det handlar om Oxycontin och substansen oxikodon, en syntetisk version av morfin. Det utvecklades av företaget Purdue Pharma, godkändes av FDA 1995 och lanserades på den amerikanska marknaden 1996.

Marknadsföringen var aggressiv. Purdue Pharma spenderade miljontals dollar på pr under flera år. En del lades på prylar som mer för tankarna till lanseringen av en Disneyfilm än ett morfinliknande läkemedel. Fiskehattar, leksaker och cd-skivor med låtar som Get in the swing with Oxycontin delades ut.

Mellan 1996 och 2001 bjöd Purdue Pharma in hälso- och sjukvårdspersonal till mer än 40 smärtsymposier i bland annat Florida och Kalifornien. Över fem tusen läkare, sjuksköterskor och farmaceuter åkte på generösa gratisevent, seminarier och föreläsningar. Primärvårdsläkare, de som främst träffar patienter med kronisk smärta, var en särskild målgrupp.

Det var en helt medveten strategi – patientgruppen med kronisk smärta är många gånger större än gruppen med cancersmärta, som opioidbaserade smärtläkemedel tidigare främst ordinerats för. Oxycontin marknadsfördes för all form av kronisk smärta och påstods till skillnad från vanligt morfin inte vara beroendeframkallande, på grund av sin långsammare frisättning. Ett påstående som vi idag vet är helt felaktigt.

Det är väl känt att den här typen av marknadsföring påverkar förskrivningsmönster, även om den enskilda läkaren inte upplever sig vara påverkad. Helt nyligen kom en amerikansk studie som visade att även mindre gåvor påverkar läkares förskrivningar. Studien, som Läkemedelsvärlden.se skrev om, visade att läkare som tagit emot någon form av gåva förskrev 2,3 fler recept per patient jämfört med dem som inte mottagit något. Ju större gåvor läkarna hade tagit emot desto dyrare läkemedel skrev de ut.

Men Purdue Pharma bjöd inte bara på symposier och cd-skivor. De gav även ut kuponger som läkare kunde ge till sina patienter med gratis läkemedel för 30 dagars provtid. Ett stort material togs fram för att övertyga om att risken för beroendeutveckling av Oxycontin var extremt liten.

För att påstå detta lutade man sig mot resultat från ett par vetenskapliga studier. Men dessa studier belyste risken för beroendeutveckling vid behandling av akut smärta. Ett flertal studier har däremot visat på en hög risk för beroendeutveckling vid opioidbehandling av kronisk smärta. Läkaren Art Van Zee räknar upp inte mindre än åtta sådana studier i en artikel i American journal of public health som publicerades 2009.

Men 2009 var det redan för sent. Marknadsföringen av Oxycontin hade varit framgångsrik. Mellan 1996 och 2002 ökade antalet förskrivningar av läkemedlet tiofaldigt, från 670 000 till över sex miljoner. År 2001 drog Purdue Pharma in över 1,5 miljarder dollar årligen bara på Oxycontin.

Kring millennieskiftet började det komma larm om missbruk av läkemedlet. År 2003 skrev General accounting office, den amerikanska kongressens utredningsavdelning, en rapport om missbruket av Oxycontin och konstaterade att närmare hälften av de som förskrev den potenta smärtstillaren var primärvårdsläkare. År 2004 hade Oxycontin blivit det vanligaste läkemedlet som missbrukades i USA.

Purdue Pharma har stämts för vilseledande marknadsföring. År 2007 fick företaget böta 600 miljoner dollar i en federal domstol. På de tio år som har gått efter det har epidemin eskalerat ytterligare. Över två miljoner amerikaner uppskattas nu ha problem med opioider. Amerikanerna, som utgör fem procent av världens befolkning, står för 80 procent av den globala konsumtionen av opioider.

Oxycontin ligger naturligtvis inte bakom varenda överdos i USA. Men att marknadsföringen och påståendena om att läkemedlet inte var beroendeframkallande har haft en stor betydelse är alla överens om. Den enorma mängden Oxycontin i samhället har också ökat den olagliga försäljningen. Läkemedlen krossas och snortas eller injiceras. Personer som inte längre får det utskrivet har gått över till olagliga droger som medför ännu högre risk för dödliga överdoser.

Oxycontin är ett läkemedel som ger lindring till många patienter med svår smärta. Men det är också ett läkemedel som orsakat och orsakar ett utbrett lidande, på grund av företagets egen marknadsföring. I spåren av den vårdorsakade epidemin tampas samhällen med svåra sociala problem.

Att Purdue Pharma hamnar på plussidan när det gäller pengar råder det ingen tvekan om. Men när det gäller frågan om deras läkemedel har hjälpt fler än det har skadat är risken stor att de hamnar på minussidan.