Frågor om prioritering av covid-19-vaccin kräver svar

Pausen med Astrazenecas vaccin borde inte kommit som en överraskning för någon. Drygt ett år in i pandemin har vi inte mindre än fyra godkända vaccin mot covid-19. Att allt inte går som på räls och att oväntade komplikationer tillstöter måste man räkna med och ta höjd för.

Fyra effektiva vaccin, bara lite mer än ett år efter att det nya coronaviruset blev känt, är nästintill ett mirakel. Och för vissa av oss ett större mirakel än för andra. För även om alla har nytta av vaccinen är det framför allt för den äldre delen av befolkningen de är viktiga. Livsviktiga. Det ser vi också på antalet dödsfall kopplade till pandemin som minskar kraftigt i takt med att allt fler äldre på särskilt boende (Säbo) vaccineras.

Men trots det är det fortfarande många i ålderskategorin 65-plus som bor hemma, utan hemtjänst, som väntar på att få sin första spruta.

Vaccin till äldre får vänta

Enligt den nationella planen för vaccination mot covid-19 ska nämligen denna grupp vaccineras först i fas två – efter bland annat personal inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och annan omsorgspersonal som arbetar nära personer som bor på Säbo eller har hemtjänst. Även personer som lever med någon som har hemtjänst går före i vaccinationskön.

Hur hälso- och sjukvårdens resurser ska användas i Sverige regleras på ett övergripande plan av den etiska prioriteringsplattformen. Den har antagits av riksdagen för att säkerställa att vård ges till den som är i störst behov – oaktat till exempel ålder, kön, eventuell skörlevnad, rikedom, kontakter eller annat.

Redan tidigt i pandemin stod det klart att det nya coronaviruset gick hårdast åt äldre. Av de 13 228 rapporterade dödsfallen till dags dato (17 mars 2021) i Sverige utgörs 91 procent av kategorin 70 år eller äldre. Det är också så att hög ålder är den enskilt största riskfaktorn för att bli allvarligt sjuk i covid-19.

Borde då inte äldre vara den högst prioriterade gruppen när covid-19-vaccinen nu fördelas? Särskilt med tanke på osäkerheten i framtida vaccinleveranser. Utgår man från den etiska prioriteringsplattformen är svaret ett rungande ja. Tittar man på verkligheten är bilden en annan.

Vaccinplanen reviderades

Folkhälsomyndigheten motiverade prioriteringen att vaccinera omsorgspersonal som arbetar nära de allra äldsta och sköraste med att man på så sätt förstärker skyddet för den mest utsatta gruppen. Från regionerna tryckte man dock på att även få vaccinera annan vårdpersonal, något som Dagens Nyheter rapporterade om. Ett argument var att covid-vården annars skulle riskera att braka samman.

En bit in i januari fick regionerna som man ville och Folkhälsomyndigheten meddelade att vaccinering av ”viss vårdpersonal” kunde tidigareläggas. I rekommendationen förtydligade Folkhälsomyndigheten att regionerna, på grund av den höga vårdbelastningen och det pressade läget, kunde behöva tidigarelägga vaccinationer av personal på IVA. I samma text betonade man dock också åter att ”de som har störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19 ska erbjudas vaccination först”.

Det var antagligen rimligt att vissa, väl valda personalgrupper, prioriterades upp i vaccinkön. Men eftersom varje region tycks tolka prioriteringsordningen olika har man också vaccinerat personal i lite olika omfattning. ”Viss vårdpersonal” tycks ha tolkats i vid bemärkelse, vilket bland annat Dagens Nyheter uppmärksammat i ett antal artiklar.

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten hade till exempel vecka 10 endast tre procent av stockholmarna över 65 år med hemtjänst fått två doser vaccin (47 procent hade fått en dos), medan 18 procent av personal som arbetar nära personer med hemtjänst var fullvaccinerade. I Västra Götalandsregionen hade däremot 30 procent av 65-plussarna med hemtjänst fått två doser (63 procent en dos). Bland hemtjänstpersonalen var motsvarande siffra 9 procent (25 procent en dos). Motsvarande siffror för snittet i riket var 31 procent (63 procent två doser) för 65+ med hemtjänst respektive 15 procent (32 procent två doser) för personal.

Hur många av alla 65-, 80- eller 90-plussare som bor hemma och klarar sig själva utan hemtjänst som vaccinerats framgår inte.

Svårtolkade beslut

För en lekman är detta svårt att få ihop. Å ena sidan har vi en sjukdom där ålder (65+) är den enskilt största riskfaktorn för allvarlig sjukdom och död, samt en etisk plattform som säger att den som är i störst behov av vård ska prioriteras. Å andra sidan har vi en nationell plan för utrullningen av vaccin mot covid-19 som prioriterar en tämligen omfattande vaccinering av förhållandevis ung vårdpersonal framför den äldre delen av befolkningen.

Hade vi haft tillräckligt med vaccin för alla grupper vore detta inte något problem. Alla vaccin som ges är till nytta för individen och samhället på sikt. Men så är det ju som bekant inte nu, och säkerligen inte på ett bra tag. Vad händer till exempel om vaccinleveranserna försenas ännu mer än i dag, eller att något av vaccinen pausas eller dras in? Då står vi där med en hyfsat välvaccinerad vårdpersonal och en stor andel 65-, 80- och 90-plussare utan skydd.

Jag missunnar ingen som fått vaccinet, åtminstone inte personal inom vården (administrativa chefer och andra höjdare som smitit före har jag sämre överseende med). Alla inblandade i denna jättelika vaccinapparat har säkerligen haft goda intentioner.

Frågor som kräver svar

Kanske tycker somliga att jag är onödigt fyrkantig och rigid när det gäller att följa den etiska prioriteringsplattformen. Men jag besväras av att det gick så lätt att avvika från den. Och har vi nu 21 regioner, som var och en har egen beslutanderätt, är det ännu viktigare att utrymmet för egna tolkningar när det gäller grundläggande prioriteringar för vård och hälsa är så litet som möjligt.

För börjar vi tänja på hur den etiska prioriteringsplattformen tolkas – hur goda intentionerna än är – riskerar vi att de svagaste och svårast sjuka blir utan vård (eller vaccin) till förmån för de röst- och resursstarka.

Jag har inget svar på om gjorda vaccinpriortieringar varit korrekta när det gäller att förhindra död och allvarlig sjukdom. Men som medborgare väcker de en hel del frågor, som sannolikt jag inte är ensam om att vilja ha svar på.