Nu ska givare i Europa kunna få lämna blodplasma oftare än dagens rekommenderade tvåveckorsintervall. Detta förutsatt att givarnas hälsa testas, så att deras hälsovärden inte försämras när de ger plasma oftare.
Detta enligt nya europeiska riktlinjer i den så kallade blodguiden, Guide to the preparation, use, and quality assurance of blood components, som publiceras i mars nästa år. Blodguiden kommer från det Europeiska direktoratet för läkemedels – och vårdkvalitet, EDQM, som är ett organ under Europarådet.
Dessutom skärper EU kraven på att blod och blodkomponenter, inklusive blodplasma för läkemedelsframställning, inte får doneras mot ekonomisk kompensation.
Säkrare för givarna av blodplasma
Linda Larsson, utredare vid Socialstyrelsen, är Sveriges representant i den europeiska styrgruppen för blodtransfusioner i Europa, The European committee on blood transfusion.
Socialstyrelsen är ansvarig svensk myndighet i dessa frågor. Just nu utreder myndigheten bland annat hur antalet blodgivare ska kunna öka. Myndigheten har även nyligen föreslagit införandet av en ny nationell blodorganisation, som Läkemedelsvärlden rapporterat.
Linda Larsson har suttit med i diskussionerna om den uppdaterade 22:a versionen av den europeiska blodguiden. Den innehåller riktlinjer och standarder som medlemsstaterna förväntas följa.
– Det här ger både en bättre blodsäkerhet för givarna, mottagarna och en ökad beredskap. Om givare kan lämna plasma med tätare intervall och bibehållen säkerhet för deras hälsa kan det minska det europeiska beroendet av att importera plasma från USA för att tillverka läkemedel, säger Linda Larsson.
Ny forskning om blodplasma
Om givaren ger blodplasma oftare än varannan vecka behöver fler tester tas för att kontrollera så att givaren fortfarande mår bra, berättar Linda Larsson.
– Man behöver exempelvis monitorera givarens IgG-antikroppar och järndepåer för att se så att de inte går ner för mycket. Det är säkrare för givarens hälsa samtidigt som det är mer tillåtande. Det är bra att möjligheten finns, säger hon.
Riktlinjerna bygger bland annat på ny forskning om plasmagivning.
– Tidigare har vi inte haft vetenskap om hur täta intervall som är säkra. Nu när vi har det kan riktlinjerna göras mer detaljerade.
Använder blodplasma i läkemedel
Att öka tillgången på blodplasma är viktigt för att säkra den europeiska beredskapen. Europa – och Sverige – är inte självförsörjande. Istället importerar man plasma, exempelvis från USA.
Blodplasma ges till patienter vid stora blödningar och vid brännskador. Läkemedelsföretag använder också plasma för att tillverka läkemedel, exempelvis mot genetiska och kroniska sjukdomar som hemofili och immunbrist.
– Det finns ett behov av att öka plasmagivningen för läkemedelsförsörjningen i Europa. Det handlar både om att man inte vill importera från USA och att man vill ha bättre beredskap på hemmaplan, säger Linda Larsson.
Sverige behöver mer blodplasma
Nu är det upp till svenska blodcentraler att avgöra om de vill införa en mer frekvent plasmagivning eller inte. Om de tar sådana beslut krävs det även ett myndighetsgodkännande.
Sverige behöver också stärka försörjningen av blodplasma på nationell nivå.
Socialstyrelsen har ett pågående regeringsuppdrag där myndigheten, tillsammans med Läkemedelsverket, ser över hur den nationella tillgången på plasma för läkemedelsförsörjning kan förbättras. Det uppdraget ska slutredovisas i juni 2025.
Givarna ska inte få betalt
I EU:s nya humanmaterialförordning, som träder i kraft 2027, skärper man också kravet på att blod och blodkomponenter som blodplasma inte får doneras mot ekonomiska kompensation.
Enligt den nya förordningen bör donationer som princip vara frivilliga och obetalda. Människokroppen eller dess delar som sådan ska inte ska vara en källa till ekonomisk vinning.
Om givarna får betalt kan det minska blodsäkerheten, konstaterar Linda Larsson. Givare i ekonomisk utsatthet kan exempelvis lockas att undanhålla information om sexuella riskbeteenden eller resor som kunnat utsätta dem för smitta.
– Risken med betalda givare är att de kanske inte är sanningsenliga om sådant som riskbeteenden och resor som innebär karenstid för blod- och plasmagivning, säger Linda Larsson.
Svenska givare får kaffe och smörgås
Den nya EU-förordningen tillåter däremot att givare kompenseras så att de inte gör ekonomisk förlust. Den typen av kompensation är acceptabel om den ges i enlighet med medlemsstatens egna lagar, enligt förordningen.
I Sverige får givare av blod och blodkomponenter som blodplasma inte betalt. Ofta bjuder blodcentralerna givarna på lite fika, som kaffe, juice och en smörgås, vid besöket. Det är också vanligt med en liten gåva eller presentkort som tack.
