Nu vill Socialstyrelsen införa en helt ny och fristående nationell blodorganisation som inte drivs av regionerna. En sådan organisation säkrar landets beredskap när det gäller tillgången på blod och blodkomponenter, enligt myndigheten.
Att Sverige har tillräcklig tillgång på blod och blodkomponenter är av kritisk betydelse för hälso- och sjukvården. Det gäller särskilt vid händelser med många skadade eller i värsta fall om det blir krig.
Blodverksamheten är idag starkt decentraliserad och drivs av regionerna. Den splittrade organisationen klarar inte av en händelse med många skadade som behöver blod, eller i värsta fall, ett krig.
– Om en nationell kris inträffar går det inte att ta fram en lägesbild över hur mycket blodkomponenter som finns eller var de finns, vilket är en grundförutsättning för en krisledningsfunktion, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Sverige behöver en nationell blodorganisation
Myndigheten fick regeringens uppdrag att utreda hur svensk blodverksamhet kan stärkas strax efter att Ryssland startade sitt invasionskrig i Ukraina våren 2022.
Sverige behöver förutsättningar för att på kort tid öka kapaciteten vid krissituationer och krig.
Socialstyrelsen vill nu göra om landets blodverksamhet i grunden.
Det finns ett kraftigt behov av nationella strukturer och nationell samordning, skriver myndigheten i sin slutrapport av regeringsuppdraget En stärkt blodverksamhet som offentliggjordes i torsdags.
Splittrad blodorganisation idag
Idag är tillgången till blod och blodkomponenter ojämlik och varierande, enligt Socialstyrelsen. Den beror helt enkelt på var du bor.
Regionerna ansvarar själva för sin egen blodverksamhet. Den är förlagd till sjukhusen och är en del av den vanliga sjukvården. Sverige är ett av få västländer där blodverksamheten är organiserad på det här sättet, poängterar Socialstyrelsen.
– Bara för att blodverksamheter finns på många platser i landet betyder det inte att den nationella tillgången på blod gynnas. Just på grund av de många, regionbundna verksamheterna, är dagens system långt ifrån flexibelt och saknar tillräcklig kapacitet för att ta hand om ett kraftigt ökat behov av blod och blodkomponenter, säger Björn Eriksson.
Lokala brister i blodsäkerhet och volym
Myndigheten anser att dagens system har många nackdelar.
Beroende på var i landet en patient får en blodtransfusion idag, skiljer sig säkerhetsmarginalerna för blodlagrets storlek, blodkomponenternas kvalitet och säkerhet samt möjligheten till individanpassning.
Produktionen av blodkomponenter är lokalt bristfällig, enligt myndigheten. Det gäller både säkerhet och kvalitet och de volymer som produceras.
Dessutom upphandlar regionerna själva sin utrustning till blodverksamheten, exempelvis vilka blodpåsar de har. Skillnaderna komplicerar samarbete mellan regionerna. Att utrustningen inte är kompatibel försvårar regionernas möjlighet att hjälpa varandra vid en driftstörning.
Otillräckliga lager i dagens blodorganisation
Dessutom skiljer sig tillgången på blodgivare mellan regionerna. Vissa regioner har överskott på blodgivare medan andra har för få.
Idag ställer man inga krav på regionerna att de måste dela med sig av blod till varandra.
– I dagens blodorganisation finns inga tvång eller något som åligger regionerna att dela med sig av sitt blod. Inte tillräckliga mängder blod lagrade heller, säger Socialstyrelsen generaldirektör Björn Eriksson i en intervju med Ekot.
En nationell blodorganisation motverkar variationen och skapar en mer jämlik blodförsörjning, enligt myndigheten.
Ny blodorganisation ökar tillgången
Sverige behöver fördubbla antalet blodgivare från 200 000 till 400 000 redan idag. Detta för att täcka behovet av behovet av blod och blodkomponenter.
– Men med en ny blodorganisationen skulle tillgången till blod ändå kunna mångfaldigas – även utan fler nya blodgivare, säger Björn Eriksson i pressmeddelandet.
Socialstyrelsen konstaterar att det idag exempelvis finns regioner där blodgivarna underutnyttjas – de skulle gärna ge blod oftare om de fick. Samtidigt kan det vara brist på blod i andra regioner.
Blodorganisation med beredskapslager
En ny nationell blodorganisation gör också att man kan bygga upp nationella beredskapslager av blodkomponenter som har ett särskilt värde vid exempelvis masskadesituationer.
En samlad blodorganisation ökar också förmågan att skala upp verksamheten kraftigt om det behövs, enligt Socialstyrelsen.
Det gör också att den svenska blodorganisationen harmoniserar bättre med övriga länder i EU.
Behöver bidra med blod för militära ändamål
Sveriges medlemskap i Nato kräver också att landet i högre grad än tidigare kan bidra med blod för militära ändamål.
Det ställer även högre krav på svensk blodsäkerhet.
Socialstyrelsen vill införa individbaserad riskbedömning och öka säkerheten vid blodgivning, som Läkemedelsvärlden berättade i augusti.
Myndigheten vill införa ett känsligare test för smittscreening av blodgivare, ett så kallat nat-test. Begreppet är en förkortning av nucleic acid test.
Alla EU-länder utom Sverige använder så kallat nat-test av blodgivare. Om Sverige inte använder testet kan andra länder kan tycka att svenskt blod är för osäkert.
Nat-test förbättrar blodsäkerheten
Myndigheten lämnade över sin utredning om införandet av nat-test i slutet av september i år, som Läkemedelsvärlden rapporterade.
Ett införande av nat-test ger alla fyra månaders karenstid efter sin senaste nya sexuella kontakt.
Idag är reglerna olika beroende på sexualitet.Heterosexuella har en karenstid på tre månader om de haft sexuell kontakt med en ny partner.
Män som har sex med män däremot, har en karenstid på sex månader efter sin senaste sexuella kontakt innan de kan ge blod. Det gäller även män som exempelvis är gifta och lever i en monogam sexuell relation.
– Med dagens regler betyder det att dessa män, även om de lever i ett monogamt förhållande, inte kan ge blod alls, sade Linda Savolainen till Läkemedelsvärlden då.
En nationell blodorganisation underlättar införandet av det nya nat-testet, anser Socialstyrelsen.
