Knappt tre av hundra svenskar är blodgivare. Det är alldeles för få. Antalet behöver fördubblas, enligt Socialstyrelsen.
Regeringen har gett flera olika myndigheter uppdrag som gäller landets blodförsörjning.
Socialstyrelsen ska exempelvis genomföra en informationsinsats för att få fler att ge blod.
– Det här är viktigt. Ofta finns det blod så det räcker. Vi har relativt få blodgivare i Sverige. Det ligger på gränsen. Det finns inget extra att ta till, säger utredaren Linda Savolainen på Socialstyrelsen.
Myndigheten delredovisade uppdraget i våras.
Viktigt för landets beredskap
Sverige behöver ett robust och säkert lager av blod och blodkomponenter även ur ett beredskapsperspektiv, inför både allvarliga händelser i fredstid och krig.
Krig och politiska oroligheter i världen samt Sveriges samarbete med EU och Nato, gör frågan högaktuell. Blodgivare behöver kunna kallas in snabbt, oavsett var i landet som behovet uppstår.
– Vi behöver fler registrerade blodgivare. Och om vi får fler blodgivare behöver de kanske inte ge blod lika ofta, säger Linda Savolainen.
Många svenskar vill bli blodgivare
Trots brister uppger många svenskar paradoxalt nog att de vill ge blod. Det visar en tidigare opinionsundersökning som organisationen Ge blod gjorde bland allmänheten 2020.
Sju av tio vuxna svenskar har övervägt att ge blod och en av tre säger att de kan tänka sig att ge blod.
Närmare 60 procent av det blod som gavs 2023 kom från blodgivare som är 45 år eller äldre. Åldersgruppen 18-44 år stod för endast omkring 40 procent av blodet, enligt siffror från Ge blod.
Har inte tid att ge blod
Tidsbrist är en av vanligaste orsaker svenskar anger för att inte bli blodgivare.
– Människor vill ge blod, men hinner inte, säger Ingrid Engström, kommunikatör vid organisationen Ge blod och undersköterska på Blodcentralen i Stockholm.
Det finns andra länder som lyckas bättre med att rekrytera blodgivare, berättar hon.
– Finland, exempelvis, ligger i topp. Sverige saknar medvetenhet om hur viktigt det är. Kanske kan det bero på att det var länge sen vi var i krig, tror hon.
Män är lämpliga som blodgivare
Enligt Socialstyrelsens analys från mars i år är män är generellt sett mindre villiga att ge blod än kvinnor. Detta trots att de, i synnerhet yngre män, är mer lämpade av rent biologiska skäl.
Män har i regel bättre järnvärden än kvinnor, de är oftare större till växten och har därmed större total blodvolym än kvinnor. Män kan ofta också ge blod något oftare än kvinnor.
Dessutom har en hel del yngre kvinnor så låga blodvärden att de inte får ge blod. Yngre kvinnors sämre blodvärden beror bland annat på att de menstruerar. De kan också väga för lite, eftersom viktgränsen för blodgivare är 50 kilo.
– Vi vill få fler män att lämna blod. Varför det är svårt att nå den gruppen är inte lätt att säga, men det kan exempelvis bero på att man tycker att det är otäckt med nålar, säger Linda Savolainen.
Karenstid för tatuerade blodgivare
En annan orsak till underskottet av yngre män kan vara att de oftare tatuerar sig än kvinnor, förklarar kommunikatören Ingrid Engström. Både tatueringar och piercingar ger en karenstid på sex månader.
Att man studerar utanför sin hemort samt frekventa partnerbyten är annat som ger karenstid inför blodgivning.
– Men i medelåldern, efter 40, är andelen blodgivare ganska lika mellan kvinnor och män, säger Ingrid Engström.
”Det finns inte direkt några pengar”
Blodcentralerna har begränsat med pengar att lägga på information och kampanjer, berättar Ingrid Engström.
– Det finns inte direkt några pengar. Det skulle behövas en pott. Samtidigt är det samhällsviktigt och en del av sjukvårdens uppdrag, säger hon.
Under sommaren och i storstadsregionerna är problemen särskilt vanliga.
När den här artikeln publiceras är det exempelvis akut brist på blodgrupperna 0-, A- och B- i Stockholms län. Blodlagren behöver fyllas på omedelbart, enligt organisationen Ge blod.
Många blodgivare ger inte blod under sommaren, exempelvis på grund av att de är på semester. Andra som besökt länder där det finns smittor får karenstid och måste vänta med att ge blod.
Regionernas samarbete frivilligt
Dessutom försvårar rent strukturella orsaker. Regionerna och blodverksamheterna är självstyrande och har olika regler. Flera regioner samarbetar med det är på frivillig bas.
– Min uppfattning är att det funkar bra i allmänhet. Men ett nationellt register och styrsystem skulle underlätta, säger Linda Savolainen.
Därför händer det att man nekar blodgivare att donera på en annan ort än den där de är folkbokförda.
– Om man är registrerad blodgivare i Stockholm får man exempelvis inte lämna blod i Skåne, berättar Socialstyrelsens utredare.
Blodgivaren måste börja om
Samordningsproblemen gör att en blodgivare som exempelvis vill ge blod på orten där man har sin sommarbostad måste börja om från början. Det innebär att personen behöver genomgå en ny registreringsprocess.
– Det bästa vore om blodgivare kunde lämna blod där de befinner sig, säger Socialstyrelsens Linda Savolainen.
Blodgivaren behöver också upprepa, så kallade sållningstester, prover för olika sjukdomar som sprids via blod.
Skapar nationellt register över blodgivare
Socialstyrelsen arbetar just nu med ett gemensamt samordnat register och systemstöd över blodgivare.
Förutom att det förenklar för blodgivare att donera på annan ort underlättar det för blodverksamheterna att hjälpa varandra och dela med sig av blod.
– De skulle enkelt kunna se vad det finns blod av en viss typ och slippa lägga tid på att ringa runt, säger Linda Savolainen.
Idag är det inte ens säkert att alla regioner och verksamheter använder samma IT-stöd för sina blodgivarregister. Allt fler skaffar sig det gemensamma systemet Prosang, berättar kommunikatören Ingrid Engström.
– Alla regioner är inte klara och alla är inte sammankopplade, säger hon.
Behöver öka den etniska mångfalden
Linda Savolainen poängterar att det också är viktigt att få fler blodgivare av annan etnisk härkomst än svensk.
– Den ökade etniska mångfalden i Sverige idag har lett till en större mismatch mellan blodgivare och mottagare av blodet, säger hon.
Att man kräver svenskt medborgarskap och svensk legitimation för att få bli blodgivare påverkar tillgången.
– Många som är uppväxta i andra länder lever, pluggar och arbetar här i Sverige. Men på flera större orter tillåter man nu blodgivning på engelska. Däremot har inte arabiska kommit än, som ju är ett av de större språken bland personer från andra länder.
Samma regler för homosexuella
Snart ändrar man också reglerna för män som har sex med män.
Idag har de en karenstid på sex månader efter senaste tillfället de hade sex. Detta gäller även om mannen har en fast partner och inga andra sexuella kontakter. Snart tar man bort det kravet.
– Samma regler kommer att gälla för alla. Vi kommer att förslå samma karensregler efter nya sexuella kontakter oavsett kön och sexuell läggning, säger Socialstyrelsens Linda Savolainen.
Den nya analysmetoden med NAT-test som Sverige ska införa, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, förväntas också öka antalet blodgivare.
Stoppar äldre från att ge blod
Regionerna har också varierande regler när det gäller urval av blodgivare. Enligt föreskrifterna kan en person som år 65 eller mer och i övrigt frisk fortsätta som aktiv blodgivare om personen går på regelbundna läkarkontroller.
Stockholm har exempelvis ingen övre åldersgräns.
– Personer 65 år och över och är ofta väldigt friska och fräscha idag. Här missar man en stor grupp, säger Linda Savolainen.
Ingrid Engström önskar också att åldersgränserna var mer lika så fler äldre kan ge blod.
