Nyfödda barn i Sverige får mer antibiotika mot misstänkt sepsis, blodförgiftning, än vad som är motiverat. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som är publicerad i Jama network open.
Forskarna såg att den svenska vården är mer återhållsam med antibiotika till nyfödda än andra länder. Men det skulle gå att minska antibiotikaanvändningen ytterligare, framhåller de. Detta eftersom användningen av antibiotika mot misstänkt blodförgiftning inte har gått ned trots att förekomsten har minskat rejält bland nyfödda.
Blodförgiftning minskar bland nyfödda
Studien omfattar över en miljon nyfödda. Barnen föddes 2012-2020 efter fullgången graviditet, eller som tidigast från och med graviditetsvecka 34.
Närmare 20 000 av barnen fick antibiotika under sin första levnadsvecka. Men bara hos 647 ställde läkarna diagnosen sepsis, blodförgiftning. Nio av dessa barn avled som en följd av blodförgiftning.
Under studieperioden blev blodförgiftning betydligt mer ovanligt bland nyfödda barn i Sverige. Förekomsten halverades faktiskt, från 0,74 till 0,34 fall per tusen nyfödda och år.
Däremot såg forskarna ingen signifikant minskning av antibiotikabehandling av barn under deras första levnadsvecka.
Nyfödda får antibiotika i onödan
Johan Gyllensvärd är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han är också en av forskarna bakom studien.
– Fynden tyder på att ett stort antal nyfödda behandlas med antibiotika utan att ha sepsis och att det finns en potential att minska antibiotikaanvändningen. Behandlingsbördan är för hög jämfört med antalet fall och dödligheten i sepsis, säger han i ett pressmeddelande.
Blodförgiftning är livshotande
Eftersom blodförgiftning är ett livshotande tillstånd där det är bråttom att sätta in behandling, gäller det att minska antibiotika mot misstänkt blodförgiftning på ett genomtänkt sätt.
– Det som potentiellt kan minska överflödig antibiotikaanvändning är att nyfödda med riskfaktorer för infektion men utan symtom undersöks kontinuerligt, säger Johan Gyllensvärd.
– Riktlinjer för antibiotikaanvändning för nyfödda behöver kontinuerligt utvärderas för att optimera den bästa balansen mellan effektiv sepsisvård och minimerad överflödig antibiotikabehandling för att förbättra långsiktig hälsa.
